Försvarsministerns besked: Så ska enorma satsningen finansieras

2022 07 27

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) öppnar för att införa ”någon form av beredskapsskatt” för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning, säger han i en intervju med nyhetsbyrån TT.

Stor satsning

I mitten av mars beslutade regeringen att anslaget till det svenska militära försvaret ska öka till två procent av BNP. 

– I ett läge det spänningarna i vårt närområde är värre än på flera decennier behöver vi fortsätta stärka försvarsförmågan, sa statsminister Magdalena Andersson i samband med beskedet och tillade:

–Mellan 2014 och 2025 kommer utgifterna för försvaret att ha ökat med 85 procent, med nuvarande försvarsbeslut.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, kommenterade Peter Hultqvist.

Regeringens målsättning är att Sveriges försvarsbudget ska uppnå två procent av BNP 2028.

Hultqvist får kritik

Försvarsministerns förslag kritiseras av Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson.

Han tycker att en särskild beredskapsskatt är ett dumt förslag.

– Vi har stora brister också när det gäller det inre skyddet. Vi har minst poliser per capita i Europa. Lika illa som det skulle vara att sätta in en särskild polisskatt – lika feltänkt är det av Socialdemokraterna att vi skulle behöva en särskild försvarsskatt, säger han till SR Ekot.

Får medhåll av SD

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, instämmer i kritiken.

– Nej. Om världens högsta skatter inte räcker till är det prioriteringarna det är fel på, skriver han på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


07 aug 26

Stort regnoväder på väg

2026 08 07

Svalare väder med lägre temperaturer väntas under de kommande dagarna.

Under lördagen och söndagen beräknas temperaturer på omkring runt 20 grader i mellersta och södra Sverige.

I norr blir det svalare med 12–18 grader, uppger SMHI.

Stort regnoväder på väg 

Den som hoppas på sommarvärme efter helgen lär bli besviken.

Under måndagen drar ett omfattande regnområde in över nästan hela landet.

Lågtrycket från Norska havet drar med sig stora nederbördsmängder.

– I samband med det väntas regn i stora delar av landet och troligen även ganska blåsigt, framhåller SMHI.

Myndigheten flaggar dock för att det finns vissa oklara omständigheter.

– Prognosen för lågtryckets bana och djup är fortfarande lite osäker och därmed är det också lite osäkert hur mycket regn det blir, exakt vilka delar av landet som får del av regnet samt hur blåsigt det blir.

ANDRA LÄSER: Stor ökning för bostäder – högsta sedan pandemin

Varning utfärdad  

Under fredagen har SMHI utfärdat en gul varning för kraftigt regn i Norrbottens län.

Enligt myndigheten kan det falla uppemot 100 millimeter regn på vissa håll.

– Ett lågtryck med tillhörande regn och skurar stannar upp i området och ger långvarigt och tidvis kraftigt regn med risk för lokalt stora totala regnmängder, varnar SMHI.

Invånare i Norrbotten uppmanas att tänka på följande när ovädret drar in:        

- Översvämningar kan uppstå i exempelvis källare och dagvattensystem. Se över om du kan täta din källare, eller flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

- Rensa hängrännor, dagvattenbrunnar och andra vattenvägar så att vattnet kan rinna bort obehindrat.

- Vägar och viadukter kan översvämmas, undvik att köra genom vattensamlingarna.

- Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten.

LÄS OCKSÅ: Tyskt jättefartyg attackerat

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen