MINA TANKAR: 11 punkter om Afghanistans nuläge och framtid

2021 08 16

Det är en sorgens dag för hela världen. Ett helt land har fallit i händerna på en av vår tids grymmaste islamistgrupper.

År 2021 hade man hoppats att det inte ens skulle finnas den typen av gräsliga grupperingar men nu har de till och med genomfört en statskupp och störtat Afghanistans president som omvaldes i presidentvalet 2019.

Jag har många tankar kring det som har hänt och som så ofta kan flera saker gälla samtidigt. Detta är mina främsta slutsatser:

1, En sorgens dag

Ett helt land har tagits över av brutala islamister. Ett skräckvälde kan återigen bli verklighet i Afghanistan. Det är hemskt för landets redan hårt plågade invånare som lidit enorma förluster under årtionden av krig. Talibanernas sjuka sociala regler, extrema ojämställdhet och grymma straff är en skam för hela världen som inget land borde kunna acceptera. Dessutom livnär de sig på narkotikaodling och riskerar förvandla landet till ett träningscenter för terrorister. Det är ett hot mot inte bara Afghanistans befolkning utan mot hela världen.

2, 40 miljoner drabbade

Man ska ha i åtanke att det är inget litet land vi talar om. Afghanistan har 40 miljoner invånare och staden Kabul 6,3 miljoner invånare. Det är väldigt många människor som drabbats.

3, USA har gjort ovärderliga insatser

USA har gjort enorma insatser för Afghanistan. Bush ledde Natoinsatsen som befriade landet från talibanernas grymma extremdiktatur 2001. Sedan dess har flickor åter välkomnats i skolan, ökad jämställdhet, friare medier, en bättre sjukvård, halverad barnadödlighet och enorma ekonomiska insatser har gjorts.

4, Stora uppoffringar

USA:s folk och skattebetalare har gjort enorma uppoffringar. Nästan 4 000 liv har gått förlorade och 10 biljoner USA-dollar har spenderats i Afghanistan.

5, Alltid gnäll

En del gnäller alltid på USA – de fick skäll när de gick in i landet, när de byggde upp landet och när de nu lämnar landet. Men ingen kan ta ifrån den glädje som många afghaner fått uppleva när deras döttrar åter kunnat gå i skolan och när talibanerna drevs på flykten under 20 år tid. Allt gick inte rätt – men ambitionen var klar.

6, USA begick även fel

Samtidigt måste man belysa andra sidan av myntet. En hel del gick fel och det handlar inte bara om att vinna kriget utan också att vinna freden, och där har USA och Väst misslyckats kapitalt. Det har varit många motgångar. Och den allra största ser vi nu – så fort USA lämnade i somras så kom talibanerna tillbaka. Det är uppenbart att USA och Väst har misslyckats med bygga upp Afghanistans militärmakt och landets myndighetsstrukturer. Samtidigt ska man medge att uppgiften var ytterst svår och komplex. Läs mer om USA:s insats här.

7, Korruption förgiftar

Det största problemet är sannolikt korruptionen – ett av världens största globala problem. När statligt anställda inte kan lita på att lönen kommer i tid, att lagar och rättssäkerhet följs och att landets ledning verkligen investerar i folket i första hand så kan man inte skapa stabilitet och tillräcklig motståndskraft.

8, Europa har också lyckats - och misslyckats:

Det är inte bara USA som bör ha kritik – de försökte mer än de flesta andra länder. Kanada, Australien, många EU-länder inklusive Sverige har också funnits på plats i Afghanistan och vi har inte heller lyckats ända fram. Samtidigt har de allierade som ingått i bland annat ISAF-styrkan gjort ovärderliga insatser, däribland Sverige. Fem svenskar förlorade livet i Sveriges insatser för fred och säkerhet i Afghanistan. Basker av. 

9, Tumme ned för Ryssland och Kina:

Det finns länder som man lätt glömmer bort i sammanhanget men som misslyckats mest av alla, ja som till och med uttalar sig positivt om talibanernas framfart.

10, Förståelse:

Man kan förstå att USA och Väst inte ville stanna för alltid i Afghanistan. Därmed inte sagt att det var rätt att lämna nu i somras, men det finns ingen garanti för att det hade blivit ett bättre utfall om man lämnat om 1 år, 3 år eller 5 år. Det var trots allt 20 år sen talibanerna drevs på flykten men ändå är de redan tillbaka.

11, Viss optimism:

Jag är optimist – det må vara nattsvart just nu. Ja, riktigt otäckt. Men det finns några ljuspunkter som kanske kan visa sig ha betydelse framöver. Afghanistans folk har de senaste åren i alla fall delvis fått känna hur det är att ha ett land där det funnits ambitioner avseende frihet, demokrati, fria val och mänskliga rättigheter. Ett land där flickor tillåtits att gå i skolan, kvinnor kunnat arbeta, media varit mycket friare och politiska partier har kunnat verka. En fläkt av allt det goda som många i Väst tar för givet. Det innebär att folket vet att det finns en mycket, mycket bättre värld än den som talibanerna kan erbjuda.

En ljusare framtid

På sikt tror jag att vi kommer att få se en ljusare framtid i Afghanistan. Inte idag, inte i morgon – men en gång i framtiden och det handlar inte om 10 år fram i tiden utan betydligt tidigare än så är min prognos.

Foto: A. Klimke resp. S. Gyhasi

[yop_poll id="484"]

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen