MINA TANKAR: 11 punkter om Afghanistans nuläge och framtid

2021 08 16

Det är en sorgens dag för hela världen. Ett helt land har fallit i händerna på en av vår tids grymmaste islamistgrupper.

År 2021 hade man hoppats att det inte ens skulle finnas den typen av gräsliga grupperingar men nu har de till och med genomfört en statskupp och störtat Afghanistans president som omvaldes i presidentvalet 2019.

Jag har många tankar kring det som har hänt och som så ofta kan flera saker gälla samtidigt. Detta är mina främsta slutsatser:

1, En sorgens dag

Ett helt land har tagits över av brutala islamister. Ett skräckvälde kan återigen bli verklighet i Afghanistan. Det är hemskt för landets redan hårt plågade invånare som lidit enorma förluster under årtionden av krig. Talibanernas sjuka sociala regler, extrema ojämställdhet och grymma straff är en skam för hela världen som inget land borde kunna acceptera. Dessutom livnär de sig på narkotikaodling och riskerar förvandla landet till ett träningscenter för terrorister. Det är ett hot mot inte bara Afghanistans befolkning utan mot hela världen.

2, 40 miljoner drabbade

Man ska ha i åtanke att det är inget litet land vi talar om. Afghanistan har 40 miljoner invånare och staden Kabul 6,3 miljoner invånare. Det är väldigt många människor som drabbats.

3, USA har gjort ovärderliga insatser

USA har gjort enorma insatser för Afghanistan. Bush ledde Natoinsatsen som befriade landet från talibanernas grymma extremdiktatur 2001. Sedan dess har flickor åter välkomnats i skolan, ökad jämställdhet, friare medier, en bättre sjukvård, halverad barnadödlighet och enorma ekonomiska insatser har gjorts.

4, Stora uppoffringar

USA:s folk och skattebetalare har gjort enorma uppoffringar. Nästan 4 000 liv har gått förlorade och 10 biljoner USA-dollar har spenderats i Afghanistan.

5, Alltid gnäll

En del gnäller alltid på USA – de fick skäll när de gick in i landet, när de byggde upp landet och när de nu lämnar landet. Men ingen kan ta ifrån den glädje som många afghaner fått uppleva när deras döttrar åter kunnat gå i skolan och när talibanerna drevs på flykten under 20 år tid. Allt gick inte rätt – men ambitionen var klar.

6, USA begick även fel

Samtidigt måste man belysa andra sidan av myntet. En hel del gick fel och det handlar inte bara om att vinna kriget utan också att vinna freden, och där har USA och Väst misslyckats kapitalt. Det har varit många motgångar. Och den allra största ser vi nu – så fort USA lämnade i somras så kom talibanerna tillbaka. Det är uppenbart att USA och Väst har misslyckats med bygga upp Afghanistans militärmakt och landets myndighetsstrukturer. Samtidigt ska man medge att uppgiften var ytterst svår och komplex. Läs mer om USA:s insats här.

7, Korruption förgiftar

Det största problemet är sannolikt korruptionen – ett av världens största globala problem. När statligt anställda inte kan lita på att lönen kommer i tid, att lagar och rättssäkerhet följs och att landets ledning verkligen investerar i folket i första hand så kan man inte skapa stabilitet och tillräcklig motståndskraft.

8, Europa har också lyckats - och misslyckats:

Det är inte bara USA som bör ha kritik – de försökte mer än de flesta andra länder. Kanada, Australien, många EU-länder inklusive Sverige har också funnits på plats i Afghanistan och vi har inte heller lyckats ända fram. Samtidigt har de allierade som ingått i bland annat ISAF-styrkan gjort ovärderliga insatser, däribland Sverige. Fem svenskar förlorade livet i Sveriges insatser för fred och säkerhet i Afghanistan. Basker av. 

9, Tumme ned för Ryssland och Kina:

Det finns länder som man lätt glömmer bort i sammanhanget men som misslyckats mest av alla, ja som till och med uttalar sig positivt om talibanernas framfart.

10, Förståelse:

Man kan förstå att USA och Väst inte ville stanna för alltid i Afghanistan. Därmed inte sagt att det var rätt att lämna nu i somras, men det finns ingen garanti för att det hade blivit ett bättre utfall om man lämnat om 1 år, 3 år eller 5 år. Det var trots allt 20 år sen talibanerna drevs på flykten men ändå är de redan tillbaka.

11, Viss optimism:

Jag är optimist – det må vara nattsvart just nu. Ja, riktigt otäckt. Men det finns några ljuspunkter som kanske kan visa sig ha betydelse framöver. Afghanistans folk har de senaste åren i alla fall delvis fått känna hur det är att ha ett land där det funnits ambitioner avseende frihet, demokrati, fria val och mänskliga rättigheter. Ett land där flickor tillåtits att gå i skolan, kvinnor kunnat arbeta, media varit mycket friare och politiska partier har kunnat verka. En fläkt av allt det goda som många i Väst tar för givet. Det innebär att folket vet att det finns en mycket, mycket bättre värld än den som talibanerna kan erbjuda.

En ljusare framtid

På sikt tror jag att vi kommer att få se en ljusare framtid i Afghanistan. Inte idag, inte i morgon – men en gång i framtiden och det handlar inte om 10 år fram i tiden utan betydligt tidigare än så är min prognos.

Foto: A. Klimke resp. S. Gyhasi

[yop_poll id="484"]

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen