MINA TANKAR: 11 punkter om Afghanistans nuläge och framtid

2021 08 16

Det är en sorgens dag för hela världen. Ett helt land har fallit i händerna på en av vår tids grymmaste islamistgrupper.

År 2021 hade man hoppats att det inte ens skulle finnas den typen av gräsliga grupperingar men nu har de till och med genomfört en statskupp och störtat Afghanistans president som omvaldes i presidentvalet 2019.

Jag har många tankar kring det som har hänt och som så ofta kan flera saker gälla samtidigt. Detta är mina främsta slutsatser:

1, En sorgens dag

Ett helt land har tagits över av brutala islamister. Ett skräckvälde kan återigen bli verklighet i Afghanistan. Det är hemskt för landets redan hårt plågade invånare som lidit enorma förluster under årtionden av krig. Talibanernas sjuka sociala regler, extrema ojämställdhet och grymma straff är en skam för hela världen som inget land borde kunna acceptera. Dessutom livnär de sig på narkotikaodling och riskerar förvandla landet till ett träningscenter för terrorister. Det är ett hot mot inte bara Afghanistans befolkning utan mot hela världen.

2, 40 miljoner drabbade

Man ska ha i åtanke att det är inget litet land vi talar om. Afghanistan har 40 miljoner invånare och staden Kabul 6,3 miljoner invånare. Det är väldigt många människor som drabbats.

3, USA har gjort ovärderliga insatser

USA har gjort enorma insatser för Afghanistan. Bush ledde Natoinsatsen som befriade landet från talibanernas grymma extremdiktatur 2001. Sedan dess har flickor åter välkomnats i skolan, ökad jämställdhet, friare medier, en bättre sjukvård, halverad barnadödlighet och enorma ekonomiska insatser har gjorts.

4, Stora uppoffringar

USA:s folk och skattebetalare har gjort enorma uppoffringar. Nästan 4 000 liv har gått förlorade och 10 biljoner USA-dollar har spenderats i Afghanistan.

5, Alltid gnäll

En del gnäller alltid på USA – de fick skäll när de gick in i landet, när de byggde upp landet och när de nu lämnar landet. Men ingen kan ta ifrån den glädje som många afghaner fått uppleva när deras döttrar åter kunnat gå i skolan och när talibanerna drevs på flykten under 20 år tid. Allt gick inte rätt – men ambitionen var klar.

6, USA begick även fel

Samtidigt måste man belysa andra sidan av myntet. En hel del gick fel och det handlar inte bara om att vinna kriget utan också att vinna freden, och där har USA och Väst misslyckats kapitalt. Det har varit många motgångar. Och den allra största ser vi nu – så fort USA lämnade i somras så kom talibanerna tillbaka. Det är uppenbart att USA och Väst har misslyckats med bygga upp Afghanistans militärmakt och landets myndighetsstrukturer. Samtidigt ska man medge att uppgiften var ytterst svår och komplex. Läs mer om USA:s insats här.

7, Korruption förgiftar

Det största problemet är sannolikt korruptionen – ett av världens största globala problem. När statligt anställda inte kan lita på att lönen kommer i tid, att lagar och rättssäkerhet följs och att landets ledning verkligen investerar i folket i första hand så kan man inte skapa stabilitet och tillräcklig motståndskraft.

8, Europa har också lyckats - och misslyckats:

Det är inte bara USA som bör ha kritik – de försökte mer än de flesta andra länder. Kanada, Australien, många EU-länder inklusive Sverige har också funnits på plats i Afghanistan och vi har inte heller lyckats ända fram. Samtidigt har de allierade som ingått i bland annat ISAF-styrkan gjort ovärderliga insatser, däribland Sverige. Fem svenskar förlorade livet i Sveriges insatser för fred och säkerhet i Afghanistan. Basker av. 

9, Tumme ned för Ryssland och Kina:

Det finns länder som man lätt glömmer bort i sammanhanget men som misslyckats mest av alla, ja som till och med uttalar sig positivt om talibanernas framfart.

10, Förståelse:

Man kan förstå att USA och Väst inte ville stanna för alltid i Afghanistan. Därmed inte sagt att det var rätt att lämna nu i somras, men det finns ingen garanti för att det hade blivit ett bättre utfall om man lämnat om 1 år, 3 år eller 5 år. Det var trots allt 20 år sen talibanerna drevs på flykten men ändå är de redan tillbaka.

11, Viss optimism:

Jag är optimist – det må vara nattsvart just nu. Ja, riktigt otäckt. Men det finns några ljuspunkter som kanske kan visa sig ha betydelse framöver. Afghanistans folk har de senaste åren i alla fall delvis fått känna hur det är att ha ett land där det funnits ambitioner avseende frihet, demokrati, fria val och mänskliga rättigheter. Ett land där flickor tillåtits att gå i skolan, kvinnor kunnat arbeta, media varit mycket friare och politiska partier har kunnat verka. En fläkt av allt det goda som många i Väst tar för givet. Det innebär att folket vet att det finns en mycket, mycket bättre värld än den som talibanerna kan erbjuda.

En ljusare framtid

På sikt tror jag att vi kommer att få se en ljusare framtid i Afghanistan. Inte idag, inte i morgon – men en gång i framtiden och det handlar inte om 10 år fram i tiden utan betydligt tidigare än så är min prognos.

Foto: A. Klimke resp. S. Gyhasi

[yop_poll id="484"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen