MINA TANKAR: 11 punkter om Afghanistans nuläge och framtid

2021 08 16

Det är en sorgens dag för hela världen. Ett helt land har fallit i händerna på en av vår tids grymmaste islamistgrupper.

År 2021 hade man hoppats att det inte ens skulle finnas den typen av gräsliga grupperingar men nu har de till och med genomfört en statskupp och störtat Afghanistans president som omvaldes i presidentvalet 2019.

Jag har många tankar kring det som har hänt och som så ofta kan flera saker gälla samtidigt. Detta är mina främsta slutsatser:

1, En sorgens dag

Ett helt land har tagits över av brutala islamister. Ett skräckvälde kan återigen bli verklighet i Afghanistan. Det är hemskt för landets redan hårt plågade invånare som lidit enorma förluster under årtionden av krig. Talibanernas sjuka sociala regler, extrema ojämställdhet och grymma straff är en skam för hela världen som inget land borde kunna acceptera. Dessutom livnär de sig på narkotikaodling och riskerar förvandla landet till ett träningscenter för terrorister. Det är ett hot mot inte bara Afghanistans befolkning utan mot hela världen.

2, 40 miljoner drabbade

Man ska ha i åtanke att det är inget litet land vi talar om. Afghanistan har 40 miljoner invånare och staden Kabul 6,3 miljoner invånare. Det är väldigt många människor som drabbats.

3, USA har gjort ovärderliga insatser

USA har gjort enorma insatser för Afghanistan. Bush ledde Natoinsatsen som befriade landet från talibanernas grymma extremdiktatur 2001. Sedan dess har flickor åter välkomnats i skolan, ökad jämställdhet, friare medier, en bättre sjukvård, halverad barnadödlighet och enorma ekonomiska insatser har gjorts.

4, Stora uppoffringar

USA:s folk och skattebetalare har gjort enorma uppoffringar. Nästan 4 000 liv har gått förlorade och 10 biljoner USA-dollar har spenderats i Afghanistan.

5, Alltid gnäll

En del gnäller alltid på USA – de fick skäll när de gick in i landet, när de byggde upp landet och när de nu lämnar landet. Men ingen kan ta ifrån den glädje som många afghaner fått uppleva när deras döttrar åter kunnat gå i skolan och när talibanerna drevs på flykten under 20 år tid. Allt gick inte rätt – men ambitionen var klar.

6, USA begick även fel

Samtidigt måste man belysa andra sidan av myntet. En hel del gick fel och det handlar inte bara om att vinna kriget utan också att vinna freden, och där har USA och Väst misslyckats kapitalt. Det har varit många motgångar. Och den allra största ser vi nu – så fort USA lämnade i somras så kom talibanerna tillbaka. Det är uppenbart att USA och Väst har misslyckats med bygga upp Afghanistans militärmakt och landets myndighetsstrukturer. Samtidigt ska man medge att uppgiften var ytterst svår och komplex. Läs mer om USA:s insats här.

7, Korruption förgiftar

Det största problemet är sannolikt korruptionen – ett av världens största globala problem. När statligt anställda inte kan lita på att lönen kommer i tid, att lagar och rättssäkerhet följs och att landets ledning verkligen investerar i folket i första hand så kan man inte skapa stabilitet och tillräcklig motståndskraft.

8, Europa har också lyckats - och misslyckats:

Det är inte bara USA som bör ha kritik – de försökte mer än de flesta andra länder. Kanada, Australien, många EU-länder inklusive Sverige har också funnits på plats i Afghanistan och vi har inte heller lyckats ända fram. Samtidigt har de allierade som ingått i bland annat ISAF-styrkan gjort ovärderliga insatser, däribland Sverige. Fem svenskar förlorade livet i Sveriges insatser för fred och säkerhet i Afghanistan. Basker av. 

9, Tumme ned för Ryssland och Kina:

Det finns länder som man lätt glömmer bort i sammanhanget men som misslyckats mest av alla, ja som till och med uttalar sig positivt om talibanernas framfart.

10, Förståelse:

Man kan förstå att USA och Väst inte ville stanna för alltid i Afghanistan. Därmed inte sagt att det var rätt att lämna nu i somras, men det finns ingen garanti för att det hade blivit ett bättre utfall om man lämnat om 1 år, 3 år eller 5 år. Det var trots allt 20 år sen talibanerna drevs på flykten men ändå är de redan tillbaka.

11, Viss optimism:

Jag är optimist – det må vara nattsvart just nu. Ja, riktigt otäckt. Men det finns några ljuspunkter som kanske kan visa sig ha betydelse framöver. Afghanistans folk har de senaste åren i alla fall delvis fått känna hur det är att ha ett land där det funnits ambitioner avseende frihet, demokrati, fria val och mänskliga rättigheter. Ett land där flickor tillåtits att gå i skolan, kvinnor kunnat arbeta, media varit mycket friare och politiska partier har kunnat verka. En fläkt av allt det goda som många i Väst tar för givet. Det innebär att folket vet att det finns en mycket, mycket bättre värld än den som talibanerna kan erbjuda.

En ljusare framtid

På sikt tror jag att vi kommer att få se en ljusare framtid i Afghanistan. Inte idag, inte i morgon – men en gång i framtiden och det handlar inte om 10 år fram i tiden utan betydligt tidigare än så är min prognos.

Foto: A. Klimke resp. S. Gyhasi

[yop_poll id="484"]

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen