Miljöpartiet lovar lägre pris på bensin och diesel – för en grupp

2024 04 29

Vid årsskiftet trädde regeringens sänkning av reduktionsplikten i kraft – från tidigare 7,8 procent biobränsle i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i vardera.

Förändringen bedöms öka utsläppen med omkring fyra miljoner ton koldioxid under nuvarande år.

Miljöpartiet vill av klimatskäl se en höjd reduktionsplikt, men partiet vill samtidigt att särskilda delar av svenska folket ska kunna betala ett lägre pris.

Det beskedet ger nu nya språkröret Amanda Lind.

– Bor du på en plats där det inte finns tillgång till kollektivtrafik, då ska priserna vara lite lägre, säger Amanda Lind till SVT.

Arbetar på detaljerna

Miljöpartiet undersöker nu frågan. Något färdigt förslag finns inte i nuläget.

Enligt Amanda Lind ligger dock inte lösningen för mer rättvisa villkor i Sverige i att göra avkall på klimatpolitiken.

Istället behöver man hitta andra alternativ, menar språkröret.

– Till exempel måste vi se till att sänka kostnaderna för att bo på lands- och glesbygd och vi ser över reduktionsplikten i vårt parti så att den kan slå lite mer olika.

Gäller i två år

Regeringens sänkning av reduktionsplikten gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig höjning

Trots besked har dock regeringen utgått från ett annat scenario i planen för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Man har utgått från en utsläppskalkyl som tar höjd för en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjade Dagens Nyheter i februari.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till DN vid tillfället.

LÄS MER HÄR: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K resp Miljöpartiet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen