Miljöpartiet lovar lägre pris på bensin och diesel – för en grupp

2024 04 29

Miljöpartiet vill se lägre reduktionsplikt för en specifik del av befolkningen.

Vid årsskiftet trädde regeringens sänkning av reduktionsplikten i kraft – från tidigare 7,8 procent biobränsle i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i vardera.

Förändringen bedöms öka utsläppen med omkring fyra miljoner ton koldioxid under nuvarande år.

Miljöpartiet vill av klimatskäl se en höjd reduktionsplikt, men partiet vill samtidigt att särskilda delar av svenska folket ska kunna betala ett lägre pris.

Det beskedet ger nu nya språkröret Amanda Lind.

– Bor du på en plats där det inte finns tillgång till kollektivtrafik, då ska priserna vara lite lägre, säger Amanda Lind till SVT.

Arbetar på detaljerna

Miljöpartiet undersöker nu frågan. Något färdigt förslag finns inte i nuläget.

Enligt Amanda Lind ligger dock inte lösningen för mer rättvisa villkor i Sverige i att göra avkall på klimatpolitiken.

Istället behöver man hitta andra alternativ, menar språkröret.

– Till exempel måste vi se till att sänka kostnaderna för att bo på lands- och glesbygd och vi ser över reduktionsplikten i vårt parti så att den kan slå lite mer olika.

Gäller i två år

Regeringens sänkning av reduktionsplikten gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig höjning

Trots besked har dock regeringen utgått från ett annat scenario i planen för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Man har utgått från en utsläppskalkyl som tar höjd för en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjade Dagens Nyheter i februari.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till DN vid tillfället.

LÄS MER HÄR: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K resp Miljöpartiet

Text: Redaktionen


22 februari 2026

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

 Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen