Miljöpartiet lovar lägre pris på bensin och diesel – för en grupp

2024 04 29

Miljöpartiet vill se lägre reduktionsplikt för en specifik del av befolkningen.

Vid årsskiftet trädde regeringens sänkning av reduktionsplikten i kraft – från tidigare 7,8 procent biobränsle i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i vardera.

Förändringen bedöms öka utsläppen med omkring fyra miljoner ton koldioxid under nuvarande år.

Miljöpartiet vill av klimatskäl se en höjd reduktionsplikt, men partiet vill samtidigt att särskilda delar av svenska folket ska kunna betala ett lägre pris.

Det beskedet ger nu nya språkröret Amanda Lind.

– Bor du på en plats där det inte finns tillgång till kollektivtrafik, då ska priserna vara lite lägre, säger Amanda Lind till SVT.

Arbetar på detaljerna

Miljöpartiet undersöker nu frågan. Något färdigt förslag finns inte i nuläget.

Enligt Amanda Lind ligger dock inte lösningen för mer rättvisa villkor i Sverige i att göra avkall på klimatpolitiken.

Istället behöver man hitta andra alternativ, menar språkröret.

– Till exempel måste vi se till att sänka kostnaderna för att bo på lands- och glesbygd och vi ser över reduktionsplikten i vårt parti så att den kan slå lite mer olika.

Gäller i två år

Regeringens sänkning av reduktionsplikten gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig höjning

Trots besked har dock regeringen utgått från ett annat scenario i planen för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Man har utgått från en utsläppskalkyl som tar höjd för en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjade Dagens Nyheter i februari.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till DN vid tillfället.

LÄS MER HÄR: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K resp Miljöpartiet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen