Miljontals svenskar har fått ett plötsligt meddelande – irriterar många

2024 06 02

Ett överraskande meddelande som har skickats till miljoner svenskar väcker stor irritation.

Meddelandet har skickats ut av techbolaget Meta, som äger Facebook och Instagram.

Techjätten vill ta hjälp av användarnas bilder och innehåll för att bygga upp sin AI-databas.

Men de har inte bett sina användare gå in och godkänna att bilderna används.

Istället måste användarna själva vidta åtgärder – om de inte vill att deras bilder används.

Många upplever det som en krånglig procedur.

– Meta har ju inte direkt gjort det enkelt, utan de har valt att göra det på ett sätt så att vi alla tackar ja automatiskt om vi inte går in och stänger av möjligheten, alltså aktivt tackar nej, säger Måns Jonasson, expert på Internetstiftelsen, till SR.

Måste själva skriva invändning

Meta har därför skickat ut ett mejl till miljontals användare – där de helt enkelt informerar om att de har ändrat sin integritetspolicy i syfte att förbättra sina AI-tjänster.

– I vårt arbete med att ge dig de här upplevelserna utgår vi från den rättsliga grund som kallas berättigat intresse när vi använder dina uppgifter för att utveckla och förbättra AI hos Meta, skriver företaget i mejlet.

Den som har invändningar mot Metas användning av bilder och innehåll måste själv gå in på en länk och fylla i sina invändningar.

– Det innebär att du har rätt att göra invändningar mot hur dina uppgifter används i dessa syften, skriver Meta.

Måste få sin motivering godkänd

När man klickar på länken kommer man till ett formulär – där man själv måste motivera varför man har invändningar mot hur innehållet används för AI.

”Berätta hur behandlingen av information påverkar dig”, står det – och så måste man själv motivera sin invändning i en textruta.

– Om din invändning godkänns tillämpas den framledes, meddelar Meta.

Behöver mer data

Utskicket har irriterat många användare.

Men Meta är fast beslutna att samla in den data de behöver för att kunna förbättra sina AI-tjänster.

– Meta, precis som alla andra techjättar där ute just nu, behöver mer data för att göra sina AI-tjänster bättre, säger Måns Jonasson till radiokanalen.

Foto: Tim Mossholder

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen