MILITÄREXPERT: Sverige kan börja använda fruktat vapen

2024 11 29

En het vapendebatt rasar i Sveriges grannland Finland.

Förra veckan öppnade den finska försvarsmaktens kommendör Janne Jakkola för en diskussion om användning av personminor.

Hiski Haukala, direktören för utrikespolitiska institutet i Finland, välkomnade beskedet.

– Det är ett kostnadseffektivt och, med vår terräng i beaktande, smart vapensystem att använda, sade han till Yle.

Några dagar senare rapporterade flera finska medier att diskussioner om ett införande av vapnet inletts på högsta politiska nivå i landet.

Beskedet har skapat stor debatt i Finland. Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Militärexpert: Räkna med debatt i Sverige

Enligt Ottawafördraget, som 164 länder skrivit på, är användning av personminor förbjudet.

I takt med säkerhetsläget försämras har dock ett antal länder börjat omvärdera förbudet.

Snart kan debatten även väckas till liv i Sverige.

Det bedömer militärexperten Joakim Paasikivi.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, säger han till SvD.

Omtvistat beslut

Sverige skrev på Ottawakonventionen 1997.

Men beslutet var inte självklart.

Under 1990-talet argumenterade Försvarsmakten och flera politiker för att Sverige inte skulle skriva på.

– Vi hade väldigt många minor och de var en integrerad del i vår försvarsplanering, berättar Joakim Paasikivi för tidningen.

Fakta: Förbudet mot landminor

- 164 länder har skrivit på Ottawafördraget om ett förbud mot landminor. Samtliga EU-länder och 85 procent av alla FN:s medlemsstater har undertecknat avtalet.

- En minoritet av världens länder står utanför Ottawakonventionen. Dit hör bland annat Kina, Ryssland och USA. Andra stater utanför avtalet är: Kuba, Azerbadjan, Kyrgyzstan, Georgien, Armenien, Kazakstan, Uzbekistan, Egypten, Iran, Bahrain, Israel, Marocko, Syrien, Libyen, Libanon, Saudiarabien, Förenta Arabemiraten, Indien, Sydkorea, Mikronesien, Myanmar, Pakistan, Vietnam, Tonga, Singapore, Nepal, Mongoliet, Laos och Nordkorea.

Källa: FN-förbundet UNA SWEDEN

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

– När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden.

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2