MILITÄREXPERT: Sverige kan börja använda fruktat vapen

2024 11 29

En het vapendebatt rasar i Sveriges grannland Finland.

Förra veckan öppnade den finska försvarsmaktens kommendör Janne Jakkola för en diskussion om användning av personminor.

Hiski Haukala, direktören för utrikespolitiska institutet i Finland, välkomnade beskedet.

– Det är ett kostnadseffektivt och, med vår terräng i beaktande, smart vapensystem att använda, sade han till Yle.

Några dagar senare rapporterade flera finska medier att diskussioner om ett införande av vapnet inletts på högsta politiska nivå i landet.

Beskedet har skapat stor debatt i Finland. Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Militärexpert: Räkna med debatt i Sverige

Enligt Ottawafördraget, som 164 länder skrivit på, är användning av personminor förbjudet.

I takt med säkerhetsläget försämras har dock ett antal länder börjat omvärdera förbudet.

Snart kan debatten även väckas till liv i Sverige.

Det bedömer militärexperten Joakim Paasikivi.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, säger han till SvD.

Omtvistat beslut

Sverige skrev på Ottawakonventionen 1997.

Men beslutet var inte självklart.

Under 1990-talet argumenterade Försvarsmakten och flera politiker för att Sverige inte skulle skriva på.

– Vi hade väldigt många minor och de var en integrerad del i vår försvarsplanering, berättar Joakim Paasikivi för tidningen.

Fakta: Förbudet mot landminor

- 164 länder har skrivit på Ottawafördraget om ett förbud mot landminor. Samtliga EU-länder och 85 procent av alla FN:s medlemsstater har undertecknat avtalet.

- En minoritet av världens länder står utanför Ottawakonventionen. Dit hör bland annat Kina, Ryssland och USA. Andra stater utanför avtalet är: Kuba, Azerbadjan, Kyrgyzstan, Georgien, Armenien, Kazakstan, Uzbekistan, Egypten, Iran, Bahrain, Israel, Marocko, Syrien, Libyen, Libanon, Saudiarabien, Förenta Arabemiraten, Indien, Sydkorea, Mikronesien, Myanmar, Pakistan, Vietnam, Tonga, Singapore, Nepal, Mongoliet, Laos och Nordkorea.

Källa: FN-förbundet UNA SWEDEN

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen