Förra veckan öppnade den finska försvarsmaktens kommendör Janne Jakkola för en diskussion om användning av personminor.

Hiski Haukala, direktören för utrikespolitiska institutet i Finland, välkomnade beskedet. 

– Det är ett kostnadseffektivt och, med vår terräng i beaktande, smart vapensystem att använda, sade han till Yle.

Några dagar senare rapporterade flera finska medier att diskussioner om ett införande av vapnet inletts på högsta politiska nivå i landet.

Beskedet har skapat stor debatt i Finland. Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Militärexpert: Räkna med debatt i Sverige

Enligt Ottawafördraget, som 164 länder skrivit på, är användning av personminor förbjudet.

I takt med säkerhetsläget försämras har dock ett antal länder börjat omvärdera förbudet.

Snart kan debatten även väckas till liv i Sverige.

Det bedömer militärexperten Joakim Paasikivi.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, säger han till SvD.

Omtvistat beslut

Sverige skrev på Ottawakonventionen 1997.

Men beslutet var inte självklart.

Under 1990-talet argumenterade Försvarsmakten och flera politiker för att Sverige inte skulle skriva på.

– Vi hade väldigt många minor och de var en integrerad del i vår försvarsplanering, berättar Joakim Paasikivi för tidningen.

Fakta: Förbudet mot landminor

- 164 länder har skrivit på Ottawafördraget om ett förbud mot landminor. Samtliga EU-länder och 85 procent av alla FN:s medlemsstater har undertecknat avtalet.

- En minoritet av världens länder står utanför Ottawakonventionen. Dit hör bland annat Kina, Ryssland och USA. Andra stater utanför avtalet är: Kuba, Azerbadjan, Kyrgyzstan, Georgien, Armenien, Kazakstan, Uzbekistan, Egypten, Iran, Bahrain, Israel, Marocko, Syrien, Libyen, Libanon, Saudiarabien, Förenta Arabemiraten, Indien, Sydkorea, Mikronesien, Myanmar, Pakistan, Vietnam, Tonga, Singapore, Nepal, Mongoliet, Laos och Nordkorea.

Källa: FN-förbundet UNA SWEDEN

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen