MILITÄREXPERT: Sverige kan börja använda fruktat vapen

2024 11 29

En het vapendebatt rasar i Sveriges grannland Finland.

Förra veckan öppnade den finska försvarsmaktens kommendör Janne Jakkola för en diskussion om användning av personminor.

Hiski Haukala, direktören för utrikespolitiska institutet i Finland, välkomnade beskedet. 

– Det är ett kostnadseffektivt och, med vår terräng i beaktande, smart vapensystem att använda, sade han till Yle.

Några dagar senare rapporterade flera finska medier att diskussioner om ett införande av vapnet inletts på högsta politiska nivå i landet.

Beskedet har skapat stor debatt i Finland. Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Militärexpert: Räkna med debatt i Sverige

Enligt Ottawafördraget, som 164 länder skrivit på, är användning av personminor förbjudet.

I takt med säkerhetsläget försämras har dock ett antal länder börjat omvärdera förbudet.

Snart kan debatten även väckas till liv i Sverige.

Det bedömer militärexperten Joakim Paasikivi.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, säger han till SvD.

Omtvistat beslut

Sverige skrev på Ottawakonventionen 1997.

Men beslutet var inte självklart.

Under 1990-talet argumenterade Försvarsmakten och flera politiker för att Sverige inte skulle skriva på.

– Vi hade väldigt många minor och de var en integrerad del i vår försvarsplanering, berättar Joakim Paasikivi för tidningen.

Fakta: Förbudet mot landminor

- 164 länder har skrivit på Ottawafördraget om ett förbud mot landminor. Samtliga EU-länder och 85 procent av alla FN:s medlemsstater har undertecknat avtalet.

- En minoritet av världens länder står utanför Ottawakonventionen. Dit hör bland annat Kina, Ryssland och USA. Andra stater utanför avtalet är: Kuba, Azerbadjan, Kyrgyzstan, Georgien, Armenien, Kazakstan, Uzbekistan, Egypten, Iran, Bahrain, Israel, Marocko, Syrien, Libyen, Libanon, Saudiarabien, Förenta Arabemiraten, Indien, Sydkorea, Mikronesien, Myanmar, Pakistan, Vietnam, Tonga, Singapore, Nepal, Mongoliet, Laos och Nordkorea.

Källa: FN-förbundet UNA SWEDEN

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Minister avgår

2025 03 31

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) avgår.

Det meddelar hon själv på måndagen.

–  Det har varit en stor ära att få ansvara för jämställdhets- och arbetslivsfrågorna i regeringen. Jag är stolt över att ha bidragit till att göra Sverige till ett mer jämställt land, inte minst över alla åtgärder som regeringen genomför mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, säger Brandberg i ett uttalande.

Enligt ministern väljer hon att kliva åt sidan av personliga skäl.

– Uppdraget som minister har gjort att jag varit borta mycket från min familj. Vi närmar oss nu också en valrörelse där det krävs att en växel läggs in i arbetet, vilket innebär mer tid från familjen. Därför har jag valt att lämna uppdraget som statsråd.

Ny minister utses snart

Regeringen kommer i närtid återkomma om vem som blir ny jämställdhets- och arbetslivsminister. 

–  Jag vill tacka Paulina Brandberg för hennes viktiga insatser under de här åren, inte minst för arbetet med mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Foto: 

Text: Redaktionen

Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Flera branscher har stora rekryteringsbehov, trots den höga arbetslösheten i Sverige.

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen