MILITÄR UPPTRAPPNING: Sverige höjer beredskapen – Patrullerar på Gotland

2022 01 13

Risken för krig i Europa har ökat och nu höjer Sverige beredskapen.

Diktaturen Rysslands tilltagande krigshot mot Ukraina skapar stor oro i Europa och omvärlden.

Vill ha handlingsfrihet

– Vi ser till att vi har handlingsfrihet, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar vid Gotlands Regemente P18 till SVT som rapporterar att Försvarsmakten nu höjer beredskapen.

Patrullerar flera platser på Gotland

Svenska försvaret patrullerar nu Visby flygplats, Visby hamn samt andra viktiga och strategiska platser på Gotland.

– Från och med idag är vi mer synliga och finns på strategiskt viktiga platser av civil karaktär, uppger Gotlands Regementes kommunikationschef.

Ett aktivt försvar

– Flygplatsen och hamnarna är av mycket stor betydelse för hela samhället på Gotland. Och det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att vi är ett aktivt försvar, uppger han till SVT.

Ryska diktaturen

Natten till igår sände Putinregimen in tre stora landstigningsfartyg – som annars är baserade mellan Barents Hav och Vita havet – in i Östersjön i stället.

Svenska stridsflyg bevakar de ryska fartygen.

Spänningar i närområdet

– Med tanke på det läge vi befinner oss i och de höga spänningar som vi känner av i närområdet så är det naturligt att vi vill följa och bevaka, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Norge och Danmark

De ryska fartygen har färdats längs med Norges kust, genom de danska sunden och in i Östersjön.

– Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde, säger Tomas Ängshammar till SVT.

Ganska mycket mer spänt

Sveriges Radio uppger att försvaret benämner den svenska upptrappningen som en "beredskapsanpassning".

– Vi anpassar vår beredskap efter situationen och har man följt nyheterna så vet man att just nu är det  ganska mycket mer spänt i vårt närområde och då anpassar vi vår verksamhet efter det, säger P 18:s kommunikationschef Tomas Ängshammar till SR.

Syntes inte utåt

– Närmaste tiden kommer gotlänningarna att kunna se oss lite mer ute och röra oss. Redan i december vidtog vi åtgärder men de syntes kanske inte utåt, säger han.

Marken, sjöss och  luften 

– Gotlands regemente finns till för att hålla en viss grundnivå av beredskap på Gotland. Och sen är Försvarsmakten en stor myndighet med resurser på marken och till sjöss och i luften och i cyberdomäner och då kan vi flytta resurser dit det behövs, framhåller han.

Ukraina inte långt borta

– Vi ser ju en ökad spänning och det pågår förhandlingar och vi ser en tilltagande aktivitet i närområdet. Och sen är Försvarsmaktens bedömning fortfarande att det är en väldigt låg risk för ett väpnat angrepp mot Sverige och det har inte förändrats. Men Ukraina är inte långt bort och skulle det bli en konflikt där så skulle det påverka oss, säger Ängshammar till SR.

Mycket stor oro

Oron är mycket stor i Ukraina över att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland har hävdat att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA och Väst har har betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och stora konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Foto:  Region Gotland resp. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten


JUST NU: Jätteattacker planeras mot Ryssland

2025 10 09

Enorma attacker planeras mot Ryssland.

Vladimir Putins Ryssland har inte visat något intresse för att ingå fredsavtal med Ukraina.

Nu planeras stora attacker mot Ryssland.

Beordrar upptrappning

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beordrar upptrappning av användningen av långdistansvapen mot Ryssland, rapporterar TV2.

Fler och större attacker långt inne i Ryssland är alltså att vänta.

För att uppnå fred måste Ukraina slå tillbaka hårt mot Ryssland, menar Zelenskyj, som ser attackerna med långdistansvapen som ett sätt att tvinga Putin till förhandlingsbordet.

– Ju effektivare Ukraina är när det gäller långdistanskapacitet, desto snabbare kommer vi att kunna uppnå fred, säger Zelenskyj i sitt kvällstal.

Ukraina planerar därför att trappa upp attackerna mot Ryssland de kommande månaderna.

– Kvaliteten på ukrainska långdistansvapen blir allt högre – vi arbetar ständigt med detta och vi har redan tillhandahållit många olika möjligheter specifikt för produktion, nödvändig finansiering och allt stöd som krävs, säger Zelenskyj.

– Vi måste också kraftigt öka användningen av dem, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Drönare har slagit ner i Ryssland

”Till och med Hamas kan det – men inte Putin”

Ukrainas president understryker att landet bedriver en rättfärdig kamp mot invasionsmakten Ryssland.

– Det är helt i sin ordning att Ukraina slår tillbaka med precisa, riktade attacker, och till skillnad från Ryssland vet vi exakt vad vi vill uppnå. Fred, förstås, säger Volodymyr Zelenskyj i sitt kvällstal.

Han tillägger att till och med Hamas är mer benägna till fred än vad Putin är. På torsdagen har Trump meddelat att Israel och Hamas är överens om ett fredsavtal. Men Ryssland vill fortsätta kriga, påpekar den ukrainska presidenten.

– Vi för inte krig för krigets egen skull, som Ryssland gör. Till och med Hamas visar prov på god förmåga att sluta avtal, men inte Putin, säger Zelenskyj.

Kan få nytt vapen

Han tror dock på fred – förr eller senare.

– Tillsammans med våra partner skapar vi förutsättningar för att tvinga Ryssland till fred. Och det kommer att hända, säger han.

Donald Trump uppgav på måndagen att USA överväger att förse Ukraina med långdistansmissiler av typen Tomahawk, som har en räckvidd på 2 500 kilometer, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: EU:s besked - så ska ryska stridsflygen hanteras

Text: Redaktionen


9okt2025

USA slår till mot ryskt oljebolag

2025 10 09

USA agerar mot ett stort oljebolag.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU svarat med omfattande sanktioner för att försvaga den ryska krigsmaktens ekonomi och krigsförmåga.

USA har svarat på liknande sätt.

Nu drabbas ytterligare ett av Rysslands oljebolag av amerikanska sanktioner.

Oljebolag i Serbien

Serbiens största oljebolag, Naftna Industrija Srbije (NIS), ägs till stor del av Ryssland.

Det är en av de få kvarvarande ryska energitillgångar i Europa.

– I januari sanktionerades bolaget av USA som en del av bredare ansträngningar för att begränsa rysk energiexport. Men sedan beviljade USA tillfälliga undantag, uppger Kyiv Independent.

Undantaget avslutas

Nu avslutas undantaget från sanktionerna.

– Den särskilda licensen från USA:s finansdepartement, som möjliggör sömlös operativ verksamhet, har inte förlängts, uppger NIS i ett uttalande, rapporterar tidningen.

Samtidigt förlängde USA nyligen ett undantag för en kroatisk rörledningsoperatör, som är NIS största oljeleverantör, med ytterligare en vecka för att slutföra leveransen av tidigare kontrakterade volymer till Serbien.

Har tillräckligt

Trots sanktionerna råder ingen panik inom det ryskägda oljebolaget.

– Trots sanktionerna har vi säkrat tillräckliga råoljereserver för raffinering. Våra bensinstationer över hela Serbien är fortfarande fullt utrustade med alla bränsletyper, uppger NIS.

Läs också: Raseri mot turkisk vapenaffär: ”Förskräckligt”

Ägs av ryska staten

Det serbiska oljebolaget ägs till 44,9 procent av det ryska statliga företaget Gazpromneft.

Gazproms investeringsavdelning äger 11,3 procent, vilket innebär att över 56 procent av bolaget ägs av ryska staten.

Den serbiska staten äger 29,9 procent av bolaget.

Serbien har upprepade gånger fördömt Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, bland annat genom omröstningar i FN.

Landet har däremot vägrat att anpassa sig till västs sanktioner mot den ryska krigsmakten och fortsätter att upprätthålla nära band med Ryssland.

Läs också: Drönare har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks, resp President of Russia Office

Text: Redaktionen