MILITÄR UPPTRAPPNING: Sverige höjer beredskapen – Patrullerar på Gotland

2022 01 13

Risken för krig i Europa har ökat och nu höjer Sverige beredskapen.

Diktaturen Rysslands tilltagande krigshot mot Ukraina skapar stor oro i Europa och omvärlden.

Vill ha handlingsfrihet

– Vi ser till att vi har handlingsfrihet, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar vid Gotlands Regemente P18 till SVT som rapporterar att Försvarsmakten nu höjer beredskapen.

Patrullerar flera platser på Gotland

Svenska försvaret patrullerar nu Visby flygplats, Visby hamn samt andra viktiga och strategiska platser på Gotland.

– Från och med idag är vi mer synliga och finns på strategiskt viktiga platser av civil karaktär, uppger Gotlands Regementes kommunikationschef.

Ett aktivt försvar

– Flygplatsen och hamnarna är av mycket stor betydelse för hela samhället på Gotland. Och det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att vi är ett aktivt försvar, uppger han till SVT.

Ryska diktaturen

Natten till igår sände Putinregimen in tre stora landstigningsfartyg – som annars är baserade mellan Barents Hav och Vita havet – in i Östersjön i stället.

Svenska stridsflyg bevakar de ryska fartygen.

Spänningar i närområdet

– Med tanke på det läge vi befinner oss i och de höga spänningar som vi känner av i närområdet så är det naturligt att vi vill följa och bevaka, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Norge och Danmark

De ryska fartygen har färdats längs med Norges kust, genom de danska sunden och in i Östersjön.

– Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde, säger Tomas Ängshammar till SVT.

Ganska mycket mer spänt

Sveriges Radio uppger att försvaret benämner den svenska upptrappningen som en "beredskapsanpassning".

– Vi anpassar vår beredskap efter situationen och har man följt nyheterna så vet man att just nu är det  ganska mycket mer spänt i vårt närområde och då anpassar vi vår verksamhet efter det, säger P 18:s kommunikationschef Tomas Ängshammar till SR.

Syntes inte utåt

– Närmaste tiden kommer gotlänningarna att kunna se oss lite mer ute och röra oss. Redan i december vidtog vi åtgärder men de syntes kanske inte utåt, säger han.

Marken, sjöss och  luften 

– Gotlands regemente finns till för att hålla en viss grundnivå av beredskap på Gotland. Och sen är Försvarsmakten en stor myndighet med resurser på marken och till sjöss och i luften och i cyberdomäner och då kan vi flytta resurser dit det behövs, framhåller han.

Ukraina inte långt borta

– Vi ser ju en ökad spänning och det pågår förhandlingar och vi ser en tilltagande aktivitet i närområdet. Och sen är Försvarsmaktens bedömning fortfarande att det är en väldigt låg risk för ett väpnat angrepp mot Sverige och det har inte förändrats. Men Ukraina är inte långt bort och skulle det bli en konflikt där så skulle det påverka oss, säger Ängshammar till SR.

Mycket stor oro

Oron är mycket stor i Ukraina över att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland har hävdat att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA och Väst har har betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och stora konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Foto:  Region Gotland resp. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen