Mikael Damberg rasar – “Vanligt folk kommer få betala”

2024 06 12

Beskedet om Axfoods förvärv av City Gross har inte tagits emot väl av alla.

Och Socialdemokraternas Mikael Damberg är en som riktar skarp kritik.

Damberg uttrycker oro över konkurrensfrågan och menar att förvärvet kommer få negativa konsekvenser.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Vanligt folk får betala”

Axfood, som sedan tidigare äger Hemköp och Willys, växer nu alltså ytterligare i och med förvärvet av City Gross.

Mikael Damberg (S) understryker att det är ett besked som kommer att slå brett.

– De som får betala priset är vanligt folk med små marginaler, inte minst barnfamiljer och pensionärer, säger han till Aftonbladet.

Får medhåll

Damberg får medhåll av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, som har uttryckt sina tankar på sociala medier.

– Axfood vill köpa hela Citygross. Ytterligare ägarkoncentration i livsmedelsbranschen riskerar att höja matpriserna, framhåller hon via X, tidigare Twitter.

– Konkurrensverket kan rimligtvis inte godkänna en sådan affär. Den behöver stoppas. Om det inte går måste lagstiftningen ändras.

Experten oroad

En som sedan tidigare har varnat för effekterna som förvärvet kan komma att få är matprisexperten Ulf Mazur, verksam vid sajten Matpriskollen.

– Högre koncentration innebär lägre konkurrens, vilket inte brukar leda till lägre priser, säger Ulf Mazur till SVT.

– Nu försvinner den sista oberoende aktören på marknaden.

Tidigare minoritetsägare

Axfoods vd Klas Balkow har stora planer för City Gross, som Axfood tidigare har varit minoritetsägare i.

– Vi ser fram emot att tillsammans arbeta för att stärka kedjans position och tydligare utmana de stora aktörerna inom det växande stormarknadssegmentet, där Axfood idag endast är närvarande genom minoritetsposten i City Gross, säger han via ett pressmeddelande.

City Gross är en svensk dagligvarukedja med en marknadsandel på ungefär 3 procent. 

Kedjan har idag cirka 2 800 medarbetare och ett butiksnät med 42 butiker framför allt i de södra delarna av Sverige.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny legitimation ska införas i Sverige och hela EU

2024 06 12

En ny e-legitimation ska införas i Sverige och EU, vilket innebär att bankID får konkurrens.

Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statliga e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen


SAS-plan har träffats av blixten

2024 06 11

Ett SAS-plan som var på väg från Köpenhamn till Amsterdam har träffats av blixten.

Under resans gång träffades flygplanet av blixten, inte bara en, utan två gånger.

SAS bekräftar blixtnedslagen i en kommentar till danska BT.

– Det är sant att SK1549 träffades av blixten två gånger på vägen från Köpenhamn till Amsterdam. Planet landade i Amsterdam i tid och utan problem, uppger flygbolaget.

”Enorm smäll”

Den danska läkaren Imran Rashid var en av flera passagerare som befann sig ombord när blixten slog ner i flygplanet.

I ett inlägg på sociala medier berättar han om den dramatiska upplevelsen.

–  I dag satt jag på planet med min brorson Adam, på väg till Amsterdam för att föreläsa. Mitt i ett samtal om alla spännande planer som låg framför oss såg vi plötsligt en ljusblixt och sedan hörde vi en enorm smäll, skriver han och fortsätter:

– Lite senare hände det igen vid vänster flygmotor, och jag blev riktigt rädd. Piloten sa strax efter att allt var under kontroll, men att vi blivit träffade av blixten.

En stund senare landade SAS-planet i Amsterdam. Samtliga passagerare är oskadda.

Imran Rashid är skakad efter upplevelsen.

– Vi kom dit säkert, men jag känner mig skakad och skör inombords. Vi är helt enkelt för upptagna med att planera för allt vi en dag ska uppnå, så att vi helt glömmer bort att vara tacksamma för det vi redan har, framhåller läkaren och tillägger:

– Stanna upp och uppskatta allt som är bra i ditt liv. Inget vet hur länge vi har kvar det.

Blixten sällan farlig

Blixtnedslag i flygplan leder sällan till allvarliga konsekvenser.

Ett flygplan fungerar på samma sätt som en bil när det gäller åsknedslag. Skrovet, som är gjort av metall, leder blixten på utsidan så att de som sitter inuti inte skadas.

– Jag förstår att det är traumatiskt för dem ombord. Men flygplan är konstruerade för att klara blixtnedslag. Väldigt få nedslag leder till skador.

Det framhöll Stefan Christensen, utredningschef för civil luftfart på Statens Haverikommission, till SVT Nyheter efter att ett passagerarplan med 400 personer blivit träffat av blixten och tvingats vända på vägen till Turkiet.

Foto: B. Morgan resp SAS Group

Text: Redaktionen