Mikael Damberg rasar – “Vanligt folk kommer få betala”

2024 06 12

Beskedet om Axfoods förvärv av City Gross har inte tagits emot väl av alla.

Och Socialdemokraternas Mikael Damberg är en som riktar skarp kritik.

Damberg uttrycker oro över konkurrensfrågan och menar att förvärvet kommer få negativa konsekvenser.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Vanligt folk får betala”

Axfood, som sedan tidigare äger Hemköp och Willys, växer nu alltså ytterligare i och med förvärvet av City Gross.

Mikael Damberg (S) understryker att det är ett besked som kommer att slå brett.

– De som får betala priset är vanligt folk med små marginaler, inte minst barnfamiljer och pensionärer, säger han till Aftonbladet.

Får medhåll

Damberg får medhåll av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, som har uttryckt sina tankar på sociala medier.

– Axfood vill köpa hela Citygross. Ytterligare ägarkoncentration i livsmedelsbranschen riskerar att höja matpriserna, framhåller hon via X, tidigare Twitter.

– Konkurrensverket kan rimligtvis inte godkänna en sådan affär. Den behöver stoppas. Om det inte går måste lagstiftningen ändras.

Experten oroad

En som sedan tidigare har varnat för effekterna som förvärvet kan komma att få är matprisexperten Ulf Mazur, verksam vid sajten Matpriskollen.

– Högre koncentration innebär lägre konkurrens, vilket inte brukar leda till lägre priser, säger Ulf Mazur till SVT.

– Nu försvinner den sista oberoende aktören på marknaden.

Tidigare minoritetsägare

Axfoods vd Klas Balkow har stora planer för City Gross, som Axfood tidigare har varit minoritetsägare i.

– Vi ser fram emot att tillsammans arbeta för att stärka kedjans position och tydligare utmana de stora aktörerna inom det växande stormarknadssegmentet, där Axfood idag endast är närvarande genom minoritetsposten i City Gross, säger han via ett pressmeddelande.

City Gross är en svensk dagligvarukedja med en marknadsandel på ungefär 3 procent. 

Kedjan har idag cirka 2 800 medarbetare och ett butiksnät med 42 butiker framför allt i de södra delarna av Sverige.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen