Migrationsverkets varning: Saknar 150 000 sängplatser

2022 03 18

Det framgår av myndighetens interna lägesbild, rapporterar SVT.

Förändrades drastiskt

Migrationsverkets bild av läget förändrades drastiskt tolv dagar efter att Rysslands invasion inleddes.

I inledningsskedet förväntade sig inte myndigheten att verksamheten skulle påverkas, men bedömningen har förändrats till att benämnas som ett ”extraordinärt läge”.

150 000 sängplatser saknas

I Migrationsverket värsta scenario beräknas det att 150 000 sängplatser krävs för att omhänderta samtliga människor som kommer till Sverige. Om det scenariot inträffar saknas i dag drygt 150 000 sängplatser, uppger SVT.

Så många har ansökt om skydd

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket som SVT tagit del av. I ett pressmeddelande framhäver myndigheten att 76 000 människor förväntas att komma till Sverige – enligt huvudscenariot.

– Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni, uppger myndigheten.  

Långa köer

Köerna har ringlat långa utanför Migrationsverkets dörrar runt om i Sverige. Men i onsdags skedde en scenförändring. På Migrationsverket i Sundbyberg halverades köerna. Från drygt 1 000 personer till endast hälften.

– Inledningsvis hade vi väldigt många personer som stod i kö här utanför, men i dag har vi tömt kön före lunch, berättade Annette Bäcklund, kanslichef region nord på Migrationsverket, till DN.

Förklaringen

En förklaring till varför köerna har minskat är att myndigheten har öppnat för ansökningar på flera ställen i landet.

– Vi kommer jobba vidare med att öka vår förmåga i regionen. Bland annat norrut i Boden och Sundsvall där man också kan anmäla sig, säger Annette Bäcklund.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen