Migrationsverkets varning: Saknar 150 000 sängplatser

2022 03 18

Den stora flyktingströmmen från Ukraina har överrumplat Migrationsverket.

Det framgår av myndighetens interna lägesbild, rapporterar SVT.

Förändrades drastiskt

Migrationsverkets bild av läget förändrades drastiskt tolv dagar efter att Rysslands invasion inleddes.

I inledningsskedet förväntade sig inte myndigheten att verksamheten skulle påverkas, men bedömningen har förändrats till att benämnas som ett ”extraordinärt läge”.

150 000 sängplatser saknas

I Migrationsverket värsta scenario beräknas det att 150 000 sängplatser krävs för att omhänderta samtliga människor som kommer till Sverige. Om det scenariot inträffar saknas i dag drygt 150 000 sängplatser, uppger SVT.

Så många har ansökt om skydd

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket som SVT tagit del av. I ett pressmeddelande framhäver myndigheten att 76 000 människor förväntas att komma till Sverige – enligt huvudscenariot.

– Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni, uppger myndigheten.  

Långa köer

Köerna har ringlat långa utanför Migrationsverkets dörrar runt om i Sverige. Men i onsdags skedde en scenförändring. På Migrationsverket i Sundbyberg halverades köerna. Från drygt 1 000 personer till endast hälften.

– Inledningsvis hade vi väldigt många personer som stod i kö här utanför, men i dag har vi tömt kön före lunch, berättade Annette Bäcklund, kanslichef region nord på Migrationsverket, till DN.

Förklaringen

En förklaring till varför köerna har minskat är att myndigheten har öppnat för ansökningar på flera ställen i landet.

– Vi kommer jobba vidare med att öka vår förmåga i regionen. Bland annat norrut i Boden och Sundsvall där man också kan anmäla sig, säger Annette Bäcklund.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen