Migrationsverkets varning: Saknar 150 000 sängplatser

2022 03 18

Den stora flyktingströmmen från Ukraina har överrumplat Migrationsverket.

Det framgår av myndighetens interna lägesbild, rapporterar SVT.

Förändrades drastiskt

Migrationsverkets bild av läget förändrades drastiskt tolv dagar efter att Rysslands invasion inleddes.

I inledningsskedet förväntade sig inte myndigheten att verksamheten skulle påverkas, men bedömningen har förändrats till att benämnas som ett ”extraordinärt läge”.

150 000 sängplatser saknas

I Migrationsverket värsta scenario beräknas det att 150 000 sängplatser krävs för att omhänderta samtliga människor som kommer till Sverige. Om det scenariot inträffar saknas i dag drygt 150 000 sängplatser, uppger SVT.

Så många har ansökt om skydd

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket som SVT tagit del av. I ett pressmeddelande framhäver myndigheten att 76 000 människor förväntas att komma till Sverige – enligt huvudscenariot.

– Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni, uppger myndigheten.

Långa köer

Köerna har ringlat långa utanför Migrationsverkets dörrar runt om i Sverige. Men i onsdags skedde en scenförändring. På Migrationsverket i Sundbyberg halverades köerna. Från drygt 1 000 personer till endast hälften.

– Inledningsvis hade vi väldigt många personer som stod i kö här utanför, men i dag har vi tömt kön före lunch, berättade Annette Bäcklund, kanslichef region nord på Migrationsverket, till DN.

Förklaringen

En förklaring till varför köerna har minskat är att myndigheten har öppnat för ansökningar på flera ställen i landet.

– Vi kommer jobba vidare med att öka vår förmåga i regionen. Bland annat norrut i Boden och Sundsvall där man också kan anmäla sig, säger Annette Bäcklund.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen