Migrationsverkets varning: Saknar 150 000 sängplatser

2022 03 18

Den stora flyktingströmmen från Ukraina har överrumplat Migrationsverket.

Det framgår av myndighetens interna lägesbild, rapporterar SVT.

Förändrades drastiskt

Migrationsverkets bild av läget förändrades drastiskt tolv dagar efter att Rysslands invasion inleddes.

I inledningsskedet förväntade sig inte myndigheten att verksamheten skulle påverkas, men bedömningen har förändrats till att benämnas som ett ”extraordinärt läge”.

150 000 sängplatser saknas

I Migrationsverket värsta scenario beräknas det att 150 000 sängplatser krävs för att omhänderta samtliga människor som kommer till Sverige. Om det scenariot inträffar saknas i dag drygt 150 000 sängplatser, uppger SVT.

Så många har ansökt om skydd

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket som SVT tagit del av. I ett pressmeddelande framhäver myndigheten att 76 000 människor förväntas att komma till Sverige – enligt huvudscenariot.

– Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni, uppger myndigheten.

Långa köer

Köerna har ringlat långa utanför Migrationsverkets dörrar runt om i Sverige. Men i onsdags skedde en scenförändring. På Migrationsverket i Sundbyberg halverades köerna. Från drygt 1 000 personer till endast hälften.

– Inledningsvis hade vi väldigt många personer som stod i kö här utanför, men i dag har vi tömt kön före lunch, berättade Annette Bäcklund, kanslichef region nord på Migrationsverket, till DN.

Förklaringen

En förklaring till varför köerna har minskat är att myndigheten har öppnat för ansökningar på flera ställen i landet.

– Vi kommer jobba vidare med att öka vår förmåga i regionen. Bland annat norrut i Boden och Sundsvall där man också kan anmäla sig, säger Annette Bäcklund.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen