MIGRATIONSMINISTERN: Så många vistas i Sverige illegalt

2022 12 05

Över 100 000 människor visats i Sverige utan tillstånd.

Det menar regeringens bedömare enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), rapporterar Expressen. 

En siffra hon vill kapa rejält med hjälp av bland annat inre utlänningskontroller och krav på att offentliganställda ska anmäla när de får kännedom om papperslösa människor.

– Det är absolut min målsättning att de som inte har rätt att vistas här ska lämna landet. Är den realistisk? Kanske inte. Men jag tänker inte nöja mig med det omfattande skuggsamhälle som vi har nu, säger Maria Malmer Stenergard till tidningen.

"Myndigheter har kännedom"

Innan en person kan utvisas måste den emellertid lokaliseras. Tidöavtalet, som vid ett flertal tillfällen benämnts som ett “paradigmskifte” inom migrationspolitiken, föreslår att exempelvis lärare, vårdbiträden och socialsekreterare ska omfattas av anmälningsplikt.

Det skulle enligt lag tvinga de anställda att rapportera när de kommer i kontakt med en person utan tillstånd att befinna sig i landet.

Jag tycker att det är ett otroligt viktigt förslag. Vi har en situation idag där myndigheter och domstolar beslutar i en rättssäker process om att människor inte har skyddsskäl och att de ska lämna landet inom en viss tid, säger migrationsministern.

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi myndigheter som har kännedom om detta – och inte lämnar information som behövs för att man ska kunna verkställa det beslutet. Det blir helt ohållbart om olika delar av det offentliga motarbetar varandra.

Facken kritiska

Att offentligt anställda ska anmäla personer som vistas illegalt i Sverige har dock väckt debatt.

Till exempel är lärarfacken kraftigt emot ett sådant upplägg.

– Det är inte förenligt med lärares yrkesuppdrag och strider mot barnkonventionen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet, till Dagens Nyheter.

– Vi har fått ganska starka reaktioner från lärare och en undersökning av vår facktidning visar att en majoritet aldrig skulle ange en elev. Vår yrkesetik säger att vi alltid ska agera för barns bästa och det får det aldrig råda något tvivel om.

"Inte etiskt"

Även fackförbundet Vision, som främst organiserar anställda inom socialtjänsten eller andra inom socialt arbete, är obekväma med en sådan typ av anmälningsplikt.

– Självklart kan det uppstå yrkesetiska dilemman när man har två uppdrag som konkurrerar med varandra. Det är många som hävdar att de utifrån det etiska inte skulle vilja utföra den uppgiften, säger förbundsordförande Veronica Magnusson till Svenska Dagbladet.

Fel bild av socialtjänsten

Hon tillägger att det skulle riskera att påverka människors uppfattning om socialtjänstens uppdrag.

– Socialtjänsten finns där för att stötta människor. Om nu socialtjänsten uppfattas som repressiv eller någon som angiver, finns risken att tilliten försvinner och förtroendet urholkas, säger Veronica Magnusson.

Foto: A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen