MIGRATIONSMINISTERN: Så många vistas i Sverige illegalt

2022 12 05

Över 100 000 människor visats i Sverige utan tillstånd.

Det menar regeringens bedömare enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), rapporterar Expressen. 

En siffra hon vill kapa rejält med hjälp av bland annat inre utlänningskontroller och krav på att offentliganställda ska anmäla när de får kännedom om papperslösa människor.

– Det är absolut min målsättning att de som inte har rätt att vistas här ska lämna landet. Är den realistisk? Kanske inte. Men jag tänker inte nöja mig med det omfattande skuggsamhälle som vi har nu, säger Maria Malmer Stenergard till tidningen.

"Myndigheter har kännedom"

Innan en person kan utvisas måste den emellertid lokaliseras. Tidöavtalet, som vid ett flertal tillfällen benämnts som ett “paradigmskifte” inom migrationspolitiken, föreslår att exempelvis lärare, vårdbiträden och socialsekreterare ska omfattas av anmälningsplikt.

Det skulle enligt lag tvinga de anställda att rapportera när de kommer i kontakt med en person utan tillstånd att befinna sig i landet.

Jag tycker att det är ett otroligt viktigt förslag. Vi har en situation idag där myndigheter och domstolar beslutar i en rättssäker process om att människor inte har skyddsskäl och att de ska lämna landet inom en viss tid, säger migrationsministern.

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi myndigheter som har kännedom om detta – och inte lämnar information som behövs för att man ska kunna verkställa det beslutet. Det blir helt ohållbart om olika delar av det offentliga motarbetar varandra.

Facken kritiska

Att offentligt anställda ska anmäla personer som vistas illegalt i Sverige har dock väckt debatt.

Till exempel är lärarfacken kraftigt emot ett sådant upplägg.

– Det är inte förenligt med lärares yrkesuppdrag och strider mot barnkonventionen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet, till Dagens Nyheter.

– Vi har fått ganska starka reaktioner från lärare och en undersökning av vår facktidning visar att en majoritet aldrig skulle ange en elev. Vår yrkesetik säger att vi alltid ska agera för barns bästa och det får det aldrig råda något tvivel om.

"Inte etiskt"

Även fackförbundet Vision, som främst organiserar anställda inom socialtjänsten eller andra inom socialt arbete, är obekväma med en sådan typ av anmälningsplikt.

– Självklart kan det uppstå yrkesetiska dilemman när man har två uppdrag som konkurrerar med varandra. Det är många som hävdar att de utifrån det etiska inte skulle vilja utföra den uppgiften, säger förbundsordförande Veronica Magnusson till Svenska Dagbladet.

Fel bild av socialtjänsten

Hon tillägger att det skulle riskera att påverka människors uppfattning om socialtjänstens uppdrag.

– Socialtjänsten finns där för att stötta människor. Om nu socialtjänsten uppfattas som repressiv eller någon som angiver, finns risken att tilliten försvinner och förtroendet urholkas, säger Veronica Magnusson.

Foto: A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen