MIGRATIONSMINISTERN: Så många vistas i Sverige illegalt

2022 12 05

Över 100 000 människor visats i Sverige utan tillstånd.

Det menar regeringens bedömare enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), rapporterar Expressen. 

En siffra hon vill kapa rejält med hjälp av bland annat inre utlänningskontroller och krav på att offentliganställda ska anmäla när de får kännedom om papperslösa människor.

– Det är absolut min målsättning att de som inte har rätt att vistas här ska lämna landet. Är den realistisk? Kanske inte. Men jag tänker inte nöja mig med det omfattande skuggsamhälle som vi har nu, säger Maria Malmer Stenergard till tidningen.

"Myndigheter har kännedom"

Innan en person kan utvisas måste den emellertid lokaliseras. Tidöavtalet, som vid ett flertal tillfällen benämnts som ett “paradigmskifte” inom migrationspolitiken, föreslår att exempelvis lärare, vårdbiträden och socialsekreterare ska omfattas av anmälningsplikt.

Det skulle enligt lag tvinga de anställda att rapportera när de kommer i kontakt med en person utan tillstånd att befinna sig i landet.

Jag tycker att det är ett otroligt viktigt förslag. Vi har en situation idag där myndigheter och domstolar beslutar i en rättssäker process om att människor inte har skyddsskäl och att de ska lämna landet inom en viss tid, säger migrationsministern.

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi myndigheter som har kännedom om detta – och inte lämnar information som behövs för att man ska kunna verkställa det beslutet. Det blir helt ohållbart om olika delar av det offentliga motarbetar varandra.

Facken kritiska

Att offentligt anställda ska anmäla personer som vistas illegalt i Sverige har dock väckt debatt.

Till exempel är lärarfacken kraftigt emot ett sådant upplägg.

– Det är inte förenligt med lärares yrkesuppdrag och strider mot barnkonventionen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet, till Dagens Nyheter.

– Vi har fått ganska starka reaktioner från lärare och en undersökning av vår facktidning visar att en majoritet aldrig skulle ange en elev. Vår yrkesetik säger att vi alltid ska agera för barns bästa och det får det aldrig råda något tvivel om.

"Inte etiskt"

Även fackförbundet Vision, som främst organiserar anställda inom socialtjänsten eller andra inom socialt arbete, är obekväma med en sådan typ av anmälningsplikt.

– Självklart kan det uppstå yrkesetiska dilemman när man har två uppdrag som konkurrerar med varandra. Det är många som hävdar att de utifrån det etiska inte skulle vilja utföra den uppgiften, säger förbundsordförande Veronica Magnusson till Svenska Dagbladet.

Fel bild av socialtjänsten

Hon tillägger att det skulle riskera att påverka människors uppfattning om socialtjänstens uppdrag.

– Socialtjänsten finns där för att stötta människor. Om nu socialtjänsten uppfattas som repressiv eller någon som angiver, finns risken att tilliten försvinner och förtroendet urholkas, säger Veronica Magnusson.

Foto: A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen