MIGRATIONSMINISTERN: Så många vistas i Sverige illegalt

2022 12 05

Över 100 000 människor visats i Sverige utan tillstånd.

Det menar regeringens bedömare enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), rapporterar Expressen. 

En siffra hon vill kapa rejält med hjälp av bland annat inre utlänningskontroller och krav på att offentliganställda ska anmäla när de får kännedom om papperslösa människor.

– Det är absolut min målsättning att de som inte har rätt att vistas här ska lämna landet. Är den realistisk? Kanske inte. Men jag tänker inte nöja mig med det omfattande skuggsamhälle som vi har nu, säger Maria Malmer Stenergard till tidningen.

"Myndigheter har kännedom"

Innan en person kan utvisas måste den emellertid lokaliseras. Tidöavtalet, som vid ett flertal tillfällen benämnts som ett “paradigmskifte” inom migrationspolitiken, föreslår att exempelvis lärare, vårdbiträden och socialsekreterare ska omfattas av anmälningsplikt.

Det skulle enligt lag tvinga de anställda att rapportera när de kommer i kontakt med en person utan tillstånd att befinna sig i landet.

– Jag tycker att det är ett otroligt viktigt förslag. Vi har en situation idag där myndigheter och domstolar beslutar i en rättssäker process om att människor inte har skyddsskäl och att de ska lämna landet inom en viss tid, säger migrationsministern.

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi myndigheter som har kännedom om detta – och inte lämnar information som behövs för att man ska kunna verkställa det beslutet. Det blir helt ohållbart om olika delar av det offentliga motarbetar varandra.

Facken kritiska

Att offentligt anställda ska anmäla personer som vistas illegalt i Sverige har dock väckt debatt.

Till exempel är lärarfacken kraftigt emot ett sådant upplägg.

– Det är inte förenligt med lärares yrkesuppdrag och strider mot barnkonventionen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet, till Dagens Nyheter.

– Vi har fått ganska starka reaktioner från lärare och en undersökning av vår facktidning visar att en majoritet aldrig skulle ange en elev. Vår yrkesetik säger att vi alltid ska agera för barns bästa och det får det aldrig råda något tvivel om.

"Inte etiskt"

Även fackförbundet Vision, som främst organiserar anställda inom socialtjänsten eller andra inom socialt arbete, är obekväma med en sådan typ av anmälningsplikt.

– Självklart kan det uppstå yrkesetiska dilemman när man har två uppdrag som konkurrerar med varandra. Det är många som hävdar att de utifrån det etiska inte skulle vilja utföra den uppgiften, säger förbundsordförande Veronica Magnusson till Svenska Dagbladet.

Fel bild av socialtjänsten

Hon tillägger att det skulle riskera att påverka människors uppfattning om socialtjänstens uppdrag.

– Socialtjänsten finns där för att stötta människor. Om nu socialtjänsten uppfattas som repressiv eller någon som angiver, finns risken att tilliten försvinner och förtroendet urholkas, säger Veronica Magnusson.

Foto: A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen