MIGRATIONSMINISTERN: Så många vistas i Sverige illegalt

2022 12 05

Över 100 000 människor visats i Sverige utan tillstånd.

Det menar regeringens bedömare enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), rapporterar Expressen. 

En siffra hon vill kapa rejält med hjälp av bland annat inre utlänningskontroller och krav på att offentliganställda ska anmäla när de får kännedom om papperslösa människor.

– Det är absolut min målsättning att de som inte har rätt att vistas här ska lämna landet. Är den realistisk? Kanske inte. Men jag tänker inte nöja mig med det omfattande skuggsamhälle som vi har nu, säger Maria Malmer Stenergard till tidningen.

"Myndigheter har kännedom"

Innan en person kan utvisas måste den emellertid lokaliseras. Tidöavtalet, som vid ett flertal tillfällen benämnts som ett “paradigmskifte” inom migrationspolitiken, föreslår att exempelvis lärare, vårdbiträden och socialsekreterare ska omfattas av anmälningsplikt.

Det skulle enligt lag tvinga de anställda att rapportera när de kommer i kontakt med en person utan tillstånd att befinna sig i landet.

Jag tycker att det är ett otroligt viktigt förslag. Vi har en situation idag där myndigheter och domstolar beslutar i en rättssäker process om att människor inte har skyddsskäl och att de ska lämna landet inom en viss tid, säger migrationsministern.

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi myndigheter som har kännedom om detta – och inte lämnar information som behövs för att man ska kunna verkställa det beslutet. Det blir helt ohållbart om olika delar av det offentliga motarbetar varandra.

Facken kritiska

Att offentligt anställda ska anmäla personer som vistas illegalt i Sverige har dock väckt debatt.

Till exempel är lärarfacken kraftigt emot ett sådant upplägg.

– Det är inte förenligt med lärares yrkesuppdrag och strider mot barnkonventionen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet, till Dagens Nyheter.

– Vi har fått ganska starka reaktioner från lärare och en undersökning av vår facktidning visar att en majoritet aldrig skulle ange en elev. Vår yrkesetik säger att vi alltid ska agera för barns bästa och det får det aldrig råda något tvivel om.

"Inte etiskt"

Även fackförbundet Vision, som främst organiserar anställda inom socialtjänsten eller andra inom socialt arbete, är obekväma med en sådan typ av anmälningsplikt.

– Självklart kan det uppstå yrkesetiska dilemman när man har två uppdrag som konkurrerar med varandra. Det är många som hävdar att de utifrån det etiska inte skulle vilja utföra den uppgiften, säger förbundsordförande Veronica Magnusson till Svenska Dagbladet.

Fel bild av socialtjänsten

Hon tillägger att det skulle riskera att påverka människors uppfattning om socialtjänstens uppdrag.

– Socialtjänsten finns där för att stötta människor. Om nu socialtjänsten uppfattas som repressiv eller någon som angiver, finns risken att tilliten försvinner och förtroendet urholkas, säger Veronica Magnusson.

Foto: A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen