Mette firade med öl i natt

2021 03 23

Danmarks statsminister var strålande glad efter beslutet att införa coronapass för att kunna öppna upp landet i vår.

Kravet på coronapass ska kombineras med krav på munskydd och alla Danmarks partier från höger till vänster röstade ja till beslutet i går kväll utom högernationalistiska Nye Borgerlige.

– Coronapassen ska visa om man är vaccinerad, om man testat negativt eller om man har haft en avslutad infektion , säger statsminister Mette Frederiksen (S).

Coronapasset kommer att behövas för att besöka frisören, museum, restauranger, konserter, tatuerare, bibliotek med mera förklarar DR och det blir helt enkelt en slags entrébiljett till ett vanligt liv igen.

Man får passet genom att använda sin inloggning till danska 1177 och efter hand ska en användarvänlig app skapas. Det blir även möjligt att få ett fysiskt coronapass per posten enlig DR.

När alla över 50 år vaccinerats ska det mesta i Danmark ha öppnats upp.

– Fram till dess öppnar vi gradvis i 14-dagars intervaller säger statsminister Mette Frederiksen.

I höst ska passet avvecklas och förhoppningen är då att vaccineringen blivit en succé.

ANALYS

Tanken är att coronapasset både ska göra att folk känner sig tryggare när de vistas i butiker och restauranger med mera och att smittspridningen ska minska när personer som struntar i att skaffa coronapass inte får komma in. Coronapasset ska även bidra till att näringslivet kan komma igång igen.

[forminator_poll id="2170"]

JUST NU: Nordea gör som ingen annan bank – många kunder kommer bli arga

2025 06 09

Nordea har fattat ett beslut som ingen annan bank i Sverige har gjort.

Det framgår av en granskning från Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen.

Storbanken sänker nämligen sina hållbarhetskrav.

Enligt Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, är det första gången som en svensk bank fattar ett sådant beslut under de tio år som bankernas hållbarhet granskats.

– Det är väldigt oroande och vi tror att det kommer göra många bankkunder upprörda, säger Karin Lexén i ett uttalande.

Öppnar för kritiserat lån

I granskningen framgår att de sänkta hållbarhetskraven bland annat innebär att Nordea nu tillåter nya lån för “några av de värsta formerna av utvinning av fossila bränslen” och bolag som utvinner oljesand, skifferolja och som söker efter olja norrut i Arktis.

Tidigare har Nordea haft restriktioner för den typen av lån.

– Samtidigt som klimatkrisen förvärras och isarna smälter vill Nordea stödja jakten på olja allt längre norrut i Arktis. Det är både oansvarigt och cyniskt, säger Jakob König, vid Fair Finance Guide i Sverige. 

"Kan få förödande konsekvenser"

Ett företag som därmed skulle kunna ta lån från Nordea är det norska oljebolaget Equinor. Bolaget är på väg att återuppta utvecklingen av oljefältet Wisting som ligger nära naturreservatet Björnön.

Enligt Naturskyddsföreningen är utvinningen förenad med “stora risker”.

– En olycka skulle kunna få förödande konsekvenser för Arktis känsliga miljö, framhåller föreningen.

LÄS MER: SEB:s privatekonom uppmanar bankkunder – kan spara tusenlappar

Banken: Vi har riktlinjer för investeringar

Nordea har inte uttryckligen svarat på kritiken.

På sin hemsida skriver banken att riktlinjer tagits fram för att “säkerställa att de företag som Nordeas fonder investerar i uppfyller våra förväntningar när det gäller ESG (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning)”.

– Och att dessa hållbarhetsrisker hanteras i alla våra investeringsprocesser, framhäver Nordea.

Swedbank har slutat

I januari uppgav Fair Finance Guide att Swedbank slutar med de kritiserade lånen till oljebolag. Det var krav från tusentals kunder som ledde till förändringen, enligt organisationen.

Tidigare har det även framkommit att SEB lånat ut  22 miljarder till företag som borrar efter olja och fossilgas i Arktis. Banken menar att oljeutvinningen i Arktis bara är en begränsad del av verksamheten.

– Det är svårt att sätta likhetstecken mellan de här siffrorna och hävda att pengarna finansierar oljebolag i Arktis. Det här handlade om ett brygglån för att köpa ett företag, inte att finansiera nya oljefält i Arktis, sade Frank Hojem, kommunikationschef på SEB, till Aftonbladet 2022.

Handelsbanken slutade med lånen för fem år sedan.

LÄS MER: Svenskt Näringsliv varnar – ”Hushållen reagerar kraftigt”

Foto: Nordea

Text: Redaktionen


Attack djupt in i Ryssland – tvingas till akutåtgärd

2025 06 09

En kraftig attack har ägt rum långt in i Ryssland.

Attacken beskrivs som en av de djupast in i landet sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes för tre år sedan, rapporterar Reuters.

Den ska ha ägt rum i regionen Tjuvasjien, 1 300 kilometer från den ukrainska gränsen, och ha genomförts av ukrainska drönare, hävdar regionens guvernör Oleg Nikolayev på Telegram.

Enligt uppgifterna har attacken riktats mot elektronikfabriken VNIIR, vilket tvingat ryssarna att akut stoppa all produktion i anläggningen.

– Det ansvarsfulla beslutet fattades att tillfälligt avbryta produktionen för att garantera de anställdas säkerhet, framhåller Nikolayev.

Rysslands försvarsdepartement hävdar att 49 ukrainska drönare skjutits ned över Ryssland under natten.

Finns på USA:s sanktionslista

Ukrainas militär har kort kommenterat uppgifterna.

I ett uttalande på Telegram uppges att “minst två drönare” attackerat anläggningen, som specialiserar sig på att tillverka navigationsutrustning som används i attackdrönare, fjärrstyrda flygbomber och precisionsvapen, rapporterar Reuters.

Den ryska fabriken, som ligger 600 kilometer öster om Moskva, finns på USA:s sanktionslista. 

Det framgår även att attacken utlöst en storskalig brand. Nyhetsbyrån har dock inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna.

Polen skickade upp stridsflyg

Kyiv har ofta kommenterat attacker på ryskt territorium med att man ämnar att förstöra infrastruktur som är avgörande för Rysslands attacker mot Ukraina.

Den ukrainska militären framhåller också på måndagen att man attackerat två flygplan på den ryska militärbasen Savasleyka, drygt 600 kilometer från den ukrainska gränsen. 

Samtidigt har även Ryssland genomfört en massiv attack mot Ukraina, skriver Ukrainas militär på Telegram.

Flyglarmen lyder över hela landet och enligt det ukrainska flygvapnet har 459 drönare skjutits ned under natten till måndagen. Totalt ska 499 luftburna anfallsvapen ha avfyrats.

Attackerna fick Natomedlemmen Polen att skicka upp stridsflyg för att skydda polskt luftrum.

– Åtgärderna vidtas för att säkra gränsområdena, bekräftar den polska militärledningen på X.

LÄS MER: 

Putin varnas: “Nedräkning till krisen” – kan ske redan i sommar

Foto: Skärmdump, sociala medier

Text: Redaktionen