Mer i plånboken: Glädjebesked för många pensionärer

2026 03 30

Ett tydligt trendbrott har noterats när det gäller kompensationsgraden, det vill säga pensionens storlek i förhållande till inkomsten före pensionering.

Kompensationsgraden har ökat, uppger Pensionsmyndigheten.

Mer i plånboken

Det är höjda pensionsåldrar som har lett till högre kompensationsgrader, enligt Pensionsmyndigheten.

Kompensationsgraden för den totala pensionen, inklusive tjänstepension, ökade med 6 procentenheter för nyblivna pensionärer under 2024.

För medelinkomsttagare ligger kompensationsgraden för total pension på 70 procent, dock med viss skillnad mellan män och kvinnor.

– För en medelinkomsttagare som tog ut pension 2024 så motsvarade den totala pensionen, inklusive tjänstepension, 68 procent av slutlönen för kvinnor och 73 procent för män, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om ett tydligt trendbrott.

– Det är cirka 6 procentenheter högre jämfört med 2022, tillägger han.

Höljda åldersgränser

Riksdagen har höjt flera åldersgränser i pensionssystemet.

2023 höjdes den tidigaste åldern för att ta ut inkomst- och premiepension från 62 till 63 år. Samtidigt höjdes den lägsta åldern för garantipension från 65 till 66 år.

Detta har lett till högre pensionsnivåer.

Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta längre och vänta med att ta ut pensionen, skriver Pensionsmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Försäkringsbolag får paniksamtal - alla vill avboka

Riktålder påverkar pensionen

Den allmänna pensionen (tjänstepension ej inräknat) motsvarade 58 procent av slutlönen för kvinnor och 60 procent för män som tog ut pension vid 66 års ålder år 2025.

Det är en ökning med 1-2 procentenheter jämfört med 2024.

– Vi ser inte så stora förändringar i kompensationsgraderna mellan 2024 och 2025. Det beror på att åldersgränserna var oförändrade. Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension samt kan ha rätt till garantipension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader, säger Philip Berlin Jarhamn.

LÄS OCKSÅ: Rysk stad evakueras

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen