Mer än 1 000 förskolor måste läggas ner

2024 09 02

En ny rapport visar att över 1 000 förskolor måste läggas ner de kommande åren.

Och anledningen har med demografin i Sverige att göra.

Det föds allt färre barn i landet och en av konsekvenserna blir att det inte finns behov av förskolor i samma omfattning.

Därmed kommer över 1 000 förskolor att behöva läggas ned de kommande åren.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Stopp och belägg”

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar.

– Det ligger en massa planer på att man ska bygga nya bostäder, förskolor och skolor. Men vi försöker nu säga: stopp och belägg, har ni verkligen behov av alla dessa?

Måste minska

Enligt SKR måste resurserna till förskolan minska med 12 procent fram till 2027.

– Rent teoretiskt blir det över tusen förskolor som kommer att försvinna. Men den prognosen gjordes på att vi skulle öka befolkningen med mellan 25 000 och 30 000 per år de närmaste tio åren. Första halvåret i år är ökningen bara 1 600, säger Annika Wallenskog.

På hela 2000-talet

Mot slutet av augusti släppte Statistiska centralbyrån en anmärkningsvärd rapport.

– Sveriges befolkning ökade med 1 600 personer under första halvåret 2024, visar ny statistik från SCB, framhåller myndigheten.

– Det är med stor marginal den lägsta folkökningen under ett halvår på hela 2000-talet.

Fortsätter nedåt

Barnafödandet i landet fortsätter därmed på inslagen väg.

Det är inte bara i Sverige som det föds allt färre barn, i många västländer noteras samma trend och det oroar ekonomer och statistiker.

– Trenden med minskat barnafödande har fortsatt nedåt i år. Under årets sex första månader föddes 50 500 barn, vilket var det lägsta antalet födda första halvåret på 21 år, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

– Jämfört med första halvåret 2023 minskade antalet födda barn med 2 procent.

Barnafödandet i Sverige har pekat nedåt i flera år. Antalet nyfödda barn i fjol var det lägsta på 20 år – och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

Foto: A. Gimre

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen