Mer än 1 000 förskolor måste läggas ner

2024 09 02

En ny rapport visar att över 1 000 förskolor måste läggas ner de kommande åren.

Och anledningen har med demografin i Sverige att göra.

Det föds allt färre barn i landet och en av konsekvenserna blir att det inte finns behov av förskolor i samma omfattning.

Därmed kommer över 1 000 förskolor att behöva läggas ned de kommande åren.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Stopp och belägg”

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar.

– Det ligger en massa planer på att man ska bygga nya bostäder, förskolor och skolor. Men vi försöker nu säga: stopp och belägg, har ni verkligen behov av alla dessa?

Måste minska

Enligt SKR måste resurserna till förskolan minska med 12 procent fram till 2027.

– Rent teoretiskt blir det över tusen förskolor som kommer att försvinna. Men den prognosen gjordes på att vi skulle öka befolkningen med mellan 25 000 och 30 000 per år de närmaste tio åren. Första halvåret i år är ökningen bara 1 600, säger Annika Wallenskog.

På hela 2000-talet

Mot slutet av augusti släppte Statistiska centralbyrån en anmärkningsvärd rapport.

– Sveriges befolkning ökade med 1 600 personer under första halvåret 2024, visar ny statistik från SCB, framhåller myndigheten.

– Det är med stor marginal den lägsta folkökningen under ett halvår på hela 2000-talet.

Fortsätter nedåt

Barnafödandet i landet fortsätter därmed på inslagen väg.

Det är inte bara i Sverige som det föds allt färre barn, i många västländer noteras samma trend och det oroar ekonomer och statistiker.

– Trenden med minskat barnafödande har fortsatt nedåt i år. Under årets sex första månader föddes 50 500 barn, vilket var det lägsta antalet födda första halvåret på 21 år, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

– Jämfört med första halvåret 2023 minskade antalet födda barn med 2 procent.

Barnafödandet i Sverige har pekat nedåt i flera år. Antalet nyfödda barn i fjol var det lägsta på 20 år – och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

Foto: A. Gimre

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen