Mer än 1 000 förskolor måste läggas ner

2024 09 02

En ny rapport visar att över 1 000 förskolor måste läggas ner de kommande åren.

Och anledningen har med demografin i Sverige att göra.

Det föds allt färre barn i landet och en av konsekvenserna blir att det inte finns behov av förskolor i samma omfattning.

Därmed kommer över 1 000 förskolor att behöva läggas ned de kommande åren.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Stopp och belägg”

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar.

– Det ligger en massa planer på att man ska bygga nya bostäder, förskolor och skolor. Men vi försöker nu säga: stopp och belägg, har ni verkligen behov av alla dessa?

Måste minska

Enligt SKR måste resurserna till förskolan minska med 12 procent fram till 2027.

– Rent teoretiskt blir det över tusen förskolor som kommer att försvinna. Men den prognosen gjordes på att vi skulle öka befolkningen med mellan 25 000 och 30 000 per år de närmaste tio åren. Första halvåret i år är ökningen bara 1 600, säger Annika Wallenskog.

På hela 2000-talet

Mot slutet av augusti släppte Statistiska centralbyrån en anmärkningsvärd rapport.

– Sveriges befolkning ökade med 1 600 personer under första halvåret 2024, visar ny statistik från SCB, framhåller myndigheten.

– Det är med stor marginal den lägsta folkökningen under ett halvår på hela 2000-talet.

Fortsätter nedåt

Barnafödandet i landet fortsätter därmed på inslagen väg.

Det är inte bara i Sverige som det föds allt färre barn, i många västländer noteras samma trend och det oroar ekonomer och statistiker.

– Trenden med minskat barnafödande har fortsatt nedåt i år. Under årets sex första månader föddes 50 500 barn, vilket var det lägsta antalet födda första halvåret på 21 år, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

– Jämfört med första halvåret 2023 minskade antalet födda barn med 2 procent.

Barnafödandet i Sverige har pekat nedåt i flera år. Antalet nyfödda barn i fjol var det lägsta på 20 år – och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

Foto: A. Gimre

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen