MEDICIN: Stort svenskt genombrott

2023 01 02

Den nya metoden kallas för virusspecifik T-cellsbehandling.

Den går ut på att man tar så kallade ”minnesceller” från en donator och överför dessa till patienter, som har ett nollställt immunförsvar och riskerar att dö i vanliga virussjukdomar.

– Hittills har metoden räddat fyra svenskars liv, tre barn och en vuxen, rapporterar SVT Nyheter.

– Man lånar alltså immunitet av en donator som tidigare har haft infektionen och som har bildat ett minne i sitt immunförsvar, säger Sofia Frändberg överläkare på Stamcellslaboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset, till tv-kanalen.

Krävdes endast en injektion

En av dem som har räddats av den nya metoden är Katarina Svensson från Göteborg.

Hon fick en livsfarlig infektion efter en stamscellstransplantation när hon var åtta år.

Några veckor senare var hon helt återställd efter att läkarna behandlat henne med den nya metoden.

En enda injektion av hennes pappas minnesceller räckte.

– Man var så orolig i början men sen när man märker att den gamla flickan kommer tillbaka är det en underbar känsla, säger Katarinas pappa Krister Svensson, till tv-kanalen.

Fler kommer att överleva

I nuläget ges behandlingen endast till stamcellstransplanterade patienter när ingen annan behandling fungerar.

Mats Bemark, docent och utvecklingsbiolog på Sahlgrenska, förutspår dock att fler kommer att kunna ta del av behandlingen om några år.

– Man kommer troligtvis även kunna behandla organtransplanterade patienter och personer vars cancer orsakats av virus, säger han till SVT Nyheter.

Fakta immunförsvaret

Immunförsvaret består av följande delar:

- Vita blodkroppar. De är kroppens specialiserade försvarsceller och bildas i benmärgen.

- Andra typer av celler. Till exempel så kallade epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader. De kan reagera på en virusinfektion genom att signalera fara och kalla på hjälp.

- Blodet. Det transporterar vita blodkroppar.

- Lymfan. Det en vätska som finns i lymfkärlen och som transporterar vita blodkroppar.

- Lymfkörtlarna. De ingår i lymfsystemet och innehåller många vita blodkroppar.

- Mjälten. Det är ett organ som innehåller många vita blodkroppar.

- Thymus. Här mognar en särskild sorts vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Thymus kallas också brässen. 

Källa: Vårdgivarguiden 1177

Minnesceller

Första gången kroppen utsätts för ett särskilt ämne tar det ett tag innan det har hunnit bildas tillräckligt med antikroppar.

–  Vid en ny attack av inkräktare av samma typ går det snabbare. Detta beror på att några av cellerna som aktiverades första gången omvandlas till så kallade minnesceller, förklarar vårdgivarguiden 1177.

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Hamstra tre produkter” – tung uppmaning till Sverige

2025 07 08

Samtliga medlemsländer, inklusive Sverige, uppmanas att hamstra läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Det visar ett utkast av EU:s strategi för medicinska motåtgärder, som Politico har tagit del av.

Enligt tidningen uppmanas EU-länderna att förvara medicinsk utrustning på strategiskt utvalda platser, upprätta listor med läkemedel som ska hamstras och stärka samarbetet mellan civila och militära myndigheter för att förbereda sig för nästa hälsokris.

– Kommissionen kommer under tredje kvartalet 2025 att föreslå en lista över medicinska motåtgärder som bör lagerhållas. Därefter kommer man att undersökta hur mycket av varje produkt som behöver hamstras och vilka som kan vara lämpliga för förhandsköp, rapporterar Politico.

Virus, sjukdomar och nukleära hot

I dokumentet pekar EU-kommissionen ut flera scenarier som kan leda till nästa hälsokris.

Det handlar om farliga virus och sjukdomar, men också om så kallade CBRN-hot – det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

– Med denna strategi strävar EU efter att stärka sin beredskap för nästa hälsokris genom att säkerställa tillgång till medicinska skyddsåtgärder hela tiden, står det i utkastet.

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

100 miljoner euro till investeringsprogram

Fullständiga färdplaner kommer att vara på plats senast 2026. Bland annat kommer EU att upprätta en lista över särskilt prioriterade läkemedel, vacciner och skyddsutrustning.

Dessutom vill man fördubbla bidraget till Hera Invest – ett investeringsprogram som stöds av Europeiska investeringsbanken.

Programmet ger lån till små och medelstora företag som utvecklar läkemedel och produkter som skyddar folkhälsan vid smittoutbrott och kriser.

I dag uppgår Hera Invests budget till 100 miljoner euro. Den nya satsningen innebär att budgeten kommer att uttökas till 200 miljoner euro.

Foto: S. Ray

Text: Redaktionen

Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen