McDonalds skäms – försöker tysta ned information i smyg

2023 09 20

De flesta har antagligen hört talas om flygskam.

Ordet berikade officiellt det svenska språket 2018 och definieras i regel enligt följande utifrån ordböckerna:

– En känsla av förödmjukelse vid skuldbeläggandet kring någons flygresande, vanligtvis på grund av diskussionerna kring flygets bidragande till miljöförstöringen.

Motsatsen etableras

Nu har en ny slags skam börjat etablera sig i affärsvärlden.

Men det handlar inte om att man skäms över att man bidrar till att förstöra miljön.

Tvärtom, till och med.

Det handlar om stora företag som backar från miljöengagemang och hållbart arbete för att man skäms över att frågorna får för stort fokus.

En så kallad “ESG-skam” där förkortningen syftar på Environmental, Social, Governance – ett samlingsbegrepp för hållbarhet.

McDonalds ändrar i smyg

McDonalds pekas ut som ett av flera stora exempel på företag som drabbats av denna form av skam, vilket nyhetsbyrån Bloomberg uppmärksammade i augusti.

I smyg har kedjan börjat ta bort termen “ESG” från sin hemsida – parallellt med att republikanska presidentkandidater i USA börjat attackera begreppet och förlöjliga det som “woke capitalism”.

– Det är en olycklig utveckling. Tyvärr har begreppet kidnappats från det vi menar är huvudsyftet, nämligen att det ska leda till framtidssäkring av avkastningen för våra kunder, säger ESG-specialisten Allan Emanuelsson från Danske Bank i en kommentar till Dagens industri.

Tydlig trend

Experten menar att det finns en tydlig trend där företag helt enkelt backar då de är rädda att en ESG-etikett ska slå tillbaka på dem på ett negativt sätt.

– Ytterst får det konsekvenser, såväl för företagen som för samhället i stort, om det sprids utanför USA, säger Allan Emanuelsson.

Flera företag 

Mängder av stora företag och banker i Sverige lyfter fram ESG som någonting man värderar i verksamheten.

Några exempel är Swedbank och Nordea.

– Vi har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa dig flytta dina pengar till mer hållbara alternativ, samt högt ställda klimatmål utifrån investeringar och utlåning, framhåller Swedbank på sin hemsida.

– I affärssammanhang handlar hållbarhet om företagets affärsmodell, det vill säga hur dess produkter och tjänster bidrar till en hållbar utveckling, förklarar Nordea.

Foto: J. Kenda

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen