Mattias Karlsson (SD) portas – får inte lov att komma in

2023 11 14

Mattias Karlsson var på väg att göra sig redo att delta på en av världens mest prestigefulla ceremonier.

SD-toppen hade från början blivit inbjuden till utdelningen av Nobels fredspris där årets pristagare, människorättskämpen Narges Mohammadi från Iran, ska hyllas.

Men nu tvärvänder den norska Nobelkommittén.

Mattias Karlsson är inte längre välkommen och kommer att portas vid dörren.

Det beskedet har politikern fått av kommitténs ledamot Asle Toje.

"Politiskt kontroversiell"

Enligt Mattias Karlsson själv är det den socialdemokratiska ordföranden i Nobelkommittén, Berit Reiss Andersen, som ska ha sagt nej.

Anledningen, enligt den före detta riksdagsledamoten, är att Karlsson är “för politiskt kontroversiell”.

Huvudpersonen själv tycker att det är märkligt.

– Samtidigt tycker kommittén att det är okej att bjuda in Irans ambassadör, som representerar ett land som håller fredspristagaren inspärrad i fängelse. Men det är jag som anses vara för kontroversiell, säger Mattias Karlsson till Göteborgs-Posten.

Tycker det är tröttsamt

När Jimmie Åkesson (SD) sjukskrevs 2014 var det Mattias Karlsson som vikarierade som partiledare.

Den förstnämnda har i många år stoppats från att delta på Nobelfesten, men stiftelsen fattade i år ett annat beslut i frågan varpå festen istället nobbades av Åkesson själv.

– För att vara tydlig, jag struntar fullkomligt i er 'fest' och avser inte att någonsin, oavsett omständigheter, bevista denna, uttryckte SD-ledaren på Facebook i september.

Beteendet bland ansvariga för Nobelprisets olika evenemang är tröttsamt, menar Mattias Karlsson.

Vi är i en koalition med partierna som styr Sverige, men det finns uppenbarligen fortfarande en polarisering mellan oss och Socialdemokraterna. Jag antar att det här är en avspegling av det, säger han.

"Mer kontroversiellt än att mörda"

På sociala medieplattformen X, tidigare Twitter, utvecklar Karlsson sina åsikter om kommitténs tvärvändning och skärper dessutom tonen.

Att som folkvald representera Sveriges nästa största parti i riksdagen är alltså tydligen mer kontroversiellt än att mörda och fängsla kvinnliga demokratiförespråkare enligt vissa norska socialdemokrater, framhåller SD-toppen.

Får bara ta med familj

Norges Nobelkommitté har svarat på varför Mattias Karlsson inte får lov att delta på prisceremonin.

Den meddelar att det finns en praxis om att kommittémedlemmar kan ta med sig nära familjemedlemmar till evenemanget, skriver GP.

Mattias Karlsson och Asle Toje har inga släktband.

Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


20 februari 2026

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


28 oktober 2025

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen