Mattias Karlsson (SD) portas – får inte lov att komma in

2023 11 14

Mattias Karlsson var på väg att göra sig redo att delta på en av världens mest prestigefulla ceremonier.

SD-toppen hade från början blivit inbjuden till utdelningen av Nobels fredspris där årets pristagare, människorättskämpen Narges Mohammadi från Iran, ska hyllas.

Men nu tvärvänder den norska Nobelkommittén.

Mattias Karlsson är inte längre välkommen och kommer att portas vid dörren.

Det beskedet har politikern fått av kommitténs ledamot Asle Toje.

"Politiskt kontroversiell"

Enligt Mattias Karlsson själv är det den socialdemokratiska ordföranden i Nobelkommittén, Berit Reiss Andersen, som ska ha sagt nej.

Anledningen, enligt den före detta riksdagsledamoten, är att Karlsson är “för politiskt kontroversiell”.

Huvudpersonen själv tycker att det är märkligt.

– Samtidigt tycker kommittén att det är okej att bjuda in Irans ambassadör, som representerar ett land som håller fredspristagaren inspärrad i fängelse. Men det är jag som anses vara för kontroversiell, säger Mattias Karlsson till Göteborgs-Posten.

Tycker det är tröttsamt

När Jimmie Åkesson (SD) sjukskrevs 2014 var det Mattias Karlsson som vikarierade som partiledare.

Den förstnämnda har i många år stoppats från att delta på Nobelfesten, men stiftelsen fattade i år ett annat beslut i frågan varpå festen istället nobbades av Åkesson själv.

– För att vara tydlig, jag struntar fullkomligt i er 'fest' och avser inte att någonsin, oavsett omständigheter, bevista denna, uttryckte SD-ledaren på Facebook i september.

Beteendet bland ansvariga för Nobelprisets olika evenemang är tröttsamt, menar Mattias Karlsson.

– Vi är i en koalition med partierna som styr Sverige, men det finns uppenbarligen fortfarande en polarisering mellan oss och Socialdemokraterna. Jag antar att det här är en avspegling av det, säger han.

"Mer kontroversiellt än att mörda"

På sociala medieplattformen X, tidigare Twitter, utvecklar Karlsson sina åsikter om kommitténs tvärvändning och skärper dessutom tonen.

– Att som folkvald representera Sveriges nästa största parti i riksdagen är alltså tydligen mer kontroversiellt än att mörda och fängsla kvinnliga demokratiförespråkare enligt vissa norska socialdemokrater, framhåller SD-toppen.

Får bara ta med familj

Norges Nobelkommitté har svarat på varför Mattias Karlsson inte får lov att delta på prisceremonin.

Den meddelar att det finns en praxis om att kommittémedlemmar kan ta med sig nära familjemedlemmar till evenemanget, skriver GP.

Mattias Karlsson och Asle Toje har inga släktband.

Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen