Massuppsägning i privat sektor – många blir av med sina jobb

2024 04 05

Antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor ökar kolossalt.

Totalt har 4 771 uppsagda tjänstemän inom det privata näringslivet sökt stöd hos Trygghetsrådet, TRR.

Detta enbart under årets första tre månader – och innebär en ökning med hisnande 81 procent jämfört med motsvarande period förra året då 2 640 tjänstemän sökte hjälp hos TRR.

– Även fast vi ser tecken på ljusare tider för svensk ekonomi så har vi fortsatt en försämrad arbetsmarknad och antalet uppsägningar har ökat, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

Skett en avmattning

Enligt TRR var åren 2021 och 2022 särskilt starka på arbetsmarknaden.

Få uppsagda tjänstemän vände sig till organisationen under den perioden.

Men under 2023 skedde en avmattning på arbetsmarknaden i samband med konjunkturnedgången.

Det finns dock ett ljus i tunneln – trots ökningen av uppsagda finns det fortfarande goda chanser att hitta nya framgångsrika vägar.

TRR uppger att 96 procent av tjänstemännen som lämnade TRR under nämnda period antingen har fått ett nytt jobb, börjat studera eller startat eget företag.

I genomsnitt tar det fem månader från uppsägning till ny sysselsättning.

– Vår bedömning är att det fortsatt är goda utsikter för arbetssökande tjänstemän. Det rekryteras flitigt inom såväl privat som offentlig sektor och trots tuffare tider är många företag i gång med rekryteringar, säger Erica Sundberg, Operativ chef på TRR.

30 000 anslutna företag

TRR arbetar på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK.

I organisationen finns omkring 30 000 anslutna företag och 1,1 miljoner tjänstemän.

– Med TRR:s omställningsstöd kan du som uppsagd ha möjlighet att få ekonomisk ersättning, personlig rådgivning och tillgång till en mängd olika aktiviteter och verktyg, förklarar man på sin hemsida.

Fakta: branscherna med flest uppsagda tjänstemän under kvartalet

Handel & Försäljning 18 procent
Bygg/Anläggning/Fastighet 11 procent
Teknikkonsult 9,5 procent
Finans/Försäkring/Ekonomitjänster 6,5 procent
Rekrytering/Bemanning 6,5 procent

Källa: TRR

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj.

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen

Natojätte bjuder in Ryssland – “Har chockat alla”

2024 05 20

Natojätten Frankrike har väckt ilska bland dess allierade i västvärlden.

– Alla blev chockade.

Det säger en anonym europeisk diplomat till Politico efter att det blivit känt att Frankrike bjudit in Ryssland till 80-årsjubileet av landstigningen i Normandie den 6 juni.

Inbjudan har skickats mitt under processen då Ryssland inleder en ny offensiv mot Ukraina och har inte tagits emot väl bland Frankrikes allierade.

USA och Storbritannien är två av jättarna som uttryckt kraftig oro över den symboliska karaktären och det diplomatiska engagemanget efter den franska inbjudan.

Ifrågasätter Macron

Kritiken mot Frankrike är benhård.

En brittisk regeringstjänsteman menar att Natolandet och dess president Emmanuel Macron ger intryck av att själv befinna sig “ovanför kriget”.

Det syftas då även på att Paris nyligen tog emot den kinesiska diktatorn Xi Jinping samt skickade en representant till Vladimir Putins presidentinstallation häromveckan.

– Han är fullständigt malplacerad, säger tjänstemannen till Politico, och menar att Macron blivit någon slags “fredsmäklare” i Ukraina.

"Sysslar inte med historierevisionism"

Arrangören bakom jubileet, Mission Libération, leds av Frankrikes tidigare ambassadör i Washington Philippe Etienne. Han försäkrar att Putin själv är portad från evenemanget.

Men det hindrar inte Ryssland som nation att delta.

– Till skillnad från Kreml sysslar inte Frankrike med historierevisionism, framhåller arrangören i ett uttalande.

– Historiskt sett har Frankrike alltid bjudit in länder vars trupper landade i Normandie. En inbjudan har tidigare skickats till den Ryska Federationen.

Har varit på plats tidigare

Den 6 juni 1944 var dagen då den västallierade invasionen av det europeiska fastlandet inleddes under andra världskriget.

Operationen kallades “Operation Overlord" och ett par veckor senare inleddes marschen mot Nazityskland. Ungefär samtidigt inledde den sovjetiska armén en offensiv österifrån.

När 60-årsdagen respektive 70-årsdagen efter D-dagen uppmärksammades fanns Putin på plats. Vid det senare tillfället hade det gått flera månader efter ockupationen av Krimhalvön.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen