Massivt motstånd mot kritiserad lag – 44 kommuner säger nej

2024 11 04

Regeringen och SD vill att anställda hos kommuner och regioner ska rapportera till Migrationsverket om de möter folk som enligt lagen inte har rätt att vistas i Sverige.

Den så kallade anmälningsplikten, även känd som angiverilagen, kan snart bli verklighet i Sverige. En statlig utredning ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast 29 november.

Lagändringen är starkt kritiserad.

Flera regioner och fackförbund har dömt ut förslaget, däribland Vårdförbundet.

Nu kommer nya siffror som indikerar att motståndet är stort.

En undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att av de kommuner som tagit ställning är det endast 3 som är för och 44 som är emot lagen. Bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp.

Det säger Heike Erkers ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Kommer vägra straffa

Enligt undersökningen har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten. 

Det rör sig om åtta kommuner och två regioner:

- Boden

- Bollebygd

- Kalmar

- Krokom

- Markaryd

- Norsjö

- Skellefteå

- Sorsele

- Norrbotten

- Västerbotten

”Dra åt samma håll”

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kunder slår larm om populär kafékedja – flera har insjuknat

2025 05 19

Kunder slår larm om en svensk kafékedja efter att flera drabbats av matförgiftning.

Ett stort antal kunder har anmält att de har drabbats av matförgiftning efter att ha ätit på något av kedjans kaféer.

Det handlar om kafékedjan Bröd & Salt.

Kedjan får nu hård kritik av miljö- och hälsoskyddsnämnden och riskerar dryga böter.

”Systematiska” problem

Problemen rapporteras från flera håll i landet.

På Bröd & Salts kaféer i Stockholm har lax, räkor och färdiglagade rätter i flera fall förvarats för varmt, enligt miljö- och hälsoskyddsnämnden, rapporterar SR.

Nämnden beskriver dessa problem som ”systematiska”, och menar att det föreligger en stor hälsorisk för besökare.

Bröd & Salt riskerar därför vite på upp till 400 000 kronor, enligt radiokanalen.

Företagets PR-ansvariga Anneli Vest säger att man ser allvarligt på bristerna och arbetar för att åtgärda dem.

Samtidigt kommer uppgifter om över 30 anmälningar mot företaget.

”Börjar tokkräkas”

31 personer i Stockholm, Uppsala och Göteborg har anmält Bröd & Salt till miljöförvaltningen under åren 2024 och 2025, rapporterar SvD.

Vissa vittnar om att de har blivit riktigt sjuka av matförgiftning.

– Jag börjar tokkräkas och sen kräks jag i tre timmar. Ja, men sådär så ögonen blir röda, säger Yrsa Wettergren, som menar att hon blev sjuk efter att ha ätit en sallad hos kafékedjan för cirka ett år sedan, till tidningen.

De flesta av anmälningarna handlar om matförgiftning, i många fall efter att ha ätit från salladsbaren.

Annelie Vest på Bröd & Salt skriver i en kommentar till tidningen att företaget känner till anmälningarna och att man vidtar åtgärder, bland annat när det gäller temperaturkontroll.

– Vi är fullt medvetna om att temperaturkontroll är en grundläggande del av livsmedelssäkerheten. Därför har vi förstärkt vårt interna kvalitetsarbete, kommenterar hon, enligt tidningen.

Foto: T Hefitiba

Text: Redaktionen 

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

I dag jobbar över 6 000 svenskar som telefonförsäljare, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

  • skriva under ett papper
  • godkänna avtalet via e-post eller sms
  • godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

  • vad det är för företag
  • vilka varor eller tjänster som säljs
  • telefonförsäljarens namn
  • om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

  • ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
  • företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

  • medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
  • har aggressiva eller påstridiga säljare
  • skickar en vara utan att du beställt
  • skickar en faktura utan att du beställt
  • medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen