Massivt motstånd mot kritiserad lag – 44 kommuner säger nej

2024 11 04

Regeringen och SD vill att anställda hos kommuner och regioner ska rapportera till Migrationsverket om de möter folk som enligt lagen inte har rätt att vistas i Sverige.

Den så kallade anmälningsplikten, även känd som angiverilagen, kan snart bli verklighet i Sverige. En statlig utredning ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast 29 november.

Lagändringen är starkt kritiserad.

Flera regioner och fackförbund har dömt ut förslaget, däribland Vårdförbundet.

Nu kommer nya siffror som indikerar att motståndet är stort.

En undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att av de kommuner som tagit ställning är det endast 3 som är för och 44 som är emot lagen. Bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp.

Det säger Heike Erkers ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Kommer vägra straffa

Enligt undersökningen har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten. 

Det rör sig om åtta kommuner och två regioner:

- Boden

- Bollebygd

- Kalmar

- Krokom

- Markaryd

- Norsjö

- Skellefteå

- Sorsele

- Norrbotten

- Västerbotten

”Dra åt samma håll”

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump bryter tystnaden efter kraftiga börsraset

2025 04 03

Börsen föll kraftigt efter Trumps tullbesked.

Igår gav USA:s president Donald Trump besked om att tullar kommer att införas gentemot många länder.

Idag rasade börser över hela världen.

Stockholmsindexen OMXS30 och OMXSPI föll med 3,77 respektive 3,42 procent.

Även i USA syns blodröda siffror, och det ledande indexet S&P 500 ser ut att stänga kring minus 4 procent.

Bryter tystnaden

President Trump försöker på torsdagskvällen vifta bort oron för den sjunkande aktiemarknaden.

– Jag tycker att det går mycket bra, säger han om införandet av tullarna.

Trump ser även en ljus framtid framför sig på aktiemarknaden.

– Marknaderna kommer att stiga, aktierna kommer att stiga, menar presidenten.

“Kommer inte backa”

Omvärlden har reagerat starkt på den amerikanska presidentens tullbesked.

EU planerar motåtgärder, och Kanada har redan svarat med egna tullar.

USA:s handelsminister Howard Lutnick förklarar att Trump inte har några planer på att ändra sig om tullarna.

– Presidenten kommer inte att backa. Länder kan åtgärda sina tullar och övriga handelshinder, säger han till CNN.

Ackman uppmanar

På torsdagen har reaktioner kommit från världsledare, företagsledare och oroade konsumenter.

Pershing Squares vd Bill Ackman menar att andra länder gör rätt i att försöka nå överenskommelser om handel med den amerikanska presidenten.

– Jag förväntar mig att Trump kommer att belöna de tidiga förhandlarna med mer rättvisa avtal än de som väntar med att sätta sig vid förhandlingsbordet, menar han enligt CNBC.

– Länder som svarar med ytterligare tullar på våra varor kommer att straffas hårt. Moroten och piskan skrivs stort, Big Boy-stil.

Återstår att se

Det finns alltså ingenting i nuläget som tyder på att Trump kommer att ändra sig gällande tullarna – som han har förespråkat under en längre tid.

Det återstår att se om marknaderna återhämtar sig efter dagens fall eller om det bara var början.

För att läsa mer om ekonominyheter, klicka här.

Foto: A. Hervias resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


USA: Protester i alla 50 delstater – hundratusentals ska dyka upp

2025 04 03

Stora protester planeras på andra sidan Atlanten.

I veckan kommer stora demonstrationer att anordnas i USA för att protestera mot Trump-administrationen.

Organisationer som Third Act, Indivisible, MoveOn, Fight Back Table och andra uppmanar till ett brett stöd från individer inom alla politiska ideologier och hävdar att den nuvarande administrationen ägnar sig åt ett ”olagligt maktövertagande” som motsvarar ”en kris vi måste stoppa”.

Det rapporterar Newsweek.

I alla delstater

En talesperson för rörelsen “Hands Off!” berättar för Newsweek att mer än 1 000 evenemang har planerats i alla 50 delstater.

Evenemangen kommer att sträcka sig från demonstrationer och protester till "teach-ins", digitala aktioner och samhällssammankomster. 

Vissa platser kommer att innehålla marscher, offentliga demonstrationer och högprofilerade talare från berörda samhällen.

Hundratusentals väntas

Hundratusentals människor väntas bege sig till landets alla hörn för att protestera mot det rådande politiska klimatet, drygt två månader in i Trumps andra mandatperiod.

Protesterna kommer alla att äga rum nu på lördag den 5 april.

“Mobilisering”

Så här skriver arrangörerna på hemsidan:

– Detta är en landsomfattande mobilisering för att stoppa det mest fräcka maktövertagandet i modern historia, menas det.

– Trump, Musk och deras miljardärskumpaner orkestrerar ett fullständigt angrepp på vår regering, vår ekonomi och våra grundläggande rättigheter – med stöd av kongressen varje steg på vägen.

“Måste kämpa”

Arrangörerna förklarar vidare att protesterna är ett måste, och att det annars “snart inte finns något att rädda”.

– De vill ta bort delar av USA – stänga socialförsäkringskontor, avskeda viktiga arbetare, eliminera konsumentskydd och slita bort Medicaid – allt för att finansiera deras miljardärskattbedrägeri. 

– De överlämnar våra skattedollar, våra offentliga tjänster och vår demokrati till de ultrarika. Om vi inte kämpar nu kommer det inte att finnas något kvar att rädda.

Foto: R. Ann Miller

Text: Redaktionen