Massivt motstånd mot kritiserad lag – 44 kommuner säger nej

2024 11 04

Regeringen och SD vill att anställda hos kommuner och regioner ska rapportera till Migrationsverket om de möter folk som enligt lagen inte har rätt att vistas i Sverige.

Den så kallade anmälningsplikten, även känd som angiverilagen, kan snart bli verklighet i Sverige. En statlig utredning ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast 29 november.

Lagändringen är starkt kritiserad.

Flera regioner och fackförbund har dömt ut förslaget, däribland Vårdförbundet.

Nu kommer nya siffror som indikerar att motståndet är stort.

En undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att av de kommuner som tagit ställning är det endast 3 som är för och 44 som är emot lagen. Bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp.

Det säger Heike Erkers ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Kommer vägra straffa

Enligt undersökningen har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten.

Det rör sig om åtta kommuner och två regioner:

- Boden

- Bollebygd

- Kalmar

- Krokom

- Markaryd

- Norsjö

- Skellefteå

- Sorsele

- Norrbotten

- Västerbotten

”Dra åt samma håll”

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: JD Vance svarar om Rysslands krig – “är ni galna?”

2025 12 05

Personalen i Vita huset sliter sitt hår av att fredsförhandlingarna om kriget i Ukraina inte går bättre och snabbare.

Det säger vicepresident JD Vance i en ny intervju där han bland annat talar ut om hur den amerikanska administrationen överraskats av hur svårt det varit att få till en fred.

Enligt Vance är misslyckandet den största frustrationen hittills för honom under sin tid i Vita huset.

– Åh herregud. Jag menar, lyssna, Ryssland-Ukraina-grejen har varit en källa till ständig frustration, för hela Vita huset tror jag, säger han till NBC News.

"Är ni galna?"

Republikanen menar att det inte hade gått att föreställa sig att förhandlingarna skulle ta så lång tid som det har gjort.

Inför valet för ett år sedan lovade nuvarande president Donald Trump att få slut på kriget på 24 timmar, ett löfte han sedan backat från.

– Jag tror att vi verkligen trodde att det skulle vara det enklaste kriget att lösa. Och om någon skulle säga att fred i Mellanöstern är lättare att uppnå än fred i Östeuropa, skulle jag sagt att ni var galna, säger JD Vance och syftar på vapenvilan mellan Israel och Hamas tidigare i år.

"Har gjort framsteg"

JD Vance vädrar dock optimism.

Enligt vicepresidenten närmar sig USA ett positivt besked kanske redan före årsslutet.

– Jag tycker, för vad det är värt, att att vi har gjort stora framsteg, men vi är inte riktigt över mållinjen än.

– Jag tror att det finns hopp, förhoppningsvis kommer det några goda nyheter på den fronten under de närmaste veckorna, säger Vance.

LÄS MER: Putin ställer tungt krav på Nato

Kreml: väntar på svar

USA diskuterar för närvarande ett förslag till fredsavtal med både Ryssland och Ukraina. Enligt Kreml väntar Ryssland just nu på svar från USA efter att Trumps sändebud Steve Witkoff träffat Vladimir Putin i veckan.

–Vi väntar nu på våra amerikanska kollegors reaktion på diskussionen vi hade på tisdagen, säger den ryska rådgivaren Jurij Usjakov till ryska statliga RIA.

LÄS MER: USA kan förråda Europa – stor läcka avslöjar

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen