Massivt motstånd mot kritiserad lag – 44 kommuner säger nej

2024 11 04

Regeringen och SD vill att anställda hos kommuner och regioner ska rapportera till Migrationsverket om de möter folk som enligt lagen inte har rätt att vistas i Sverige.

Den så kallade anmälningsplikten, även känd som angiverilagen, kan snart bli verklighet i Sverige. En statlig utredning ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast 29 november.

Lagändringen är starkt kritiserad.

Flera regioner och fackförbund har dömt ut förslaget, däribland Vårdförbundet.

Nu kommer nya siffror som indikerar att motståndet är stort.

En undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att av de kommuner som tagit ställning är det endast 3 som är för och 44 som är emot lagen. Bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp.

Det säger Heike Erkers ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Kommer vägra straffa

Enligt undersökningen har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten.

Det rör sig om åtta kommuner och två regioner:

- Boden

- Bollebygd

- Kalmar

- Krokom

- Markaryd

- Norsjö

- Skellefteå

- Sorsele

- Norrbotten

- Västerbotten

”Dra åt samma håll”

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Natos artikel fem kan aktiveras

2025 11 18

Helgens sabotage mot en järnväg i Polen utreds som sabotage.

Två ukrainska medborgare, som agerat på uppdrag av rysk underrättelsetjänst, misstänks ha anordnat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för vapenleveranser till Ukraina.

Gärningspersonerna använde sprängämnet C4, rapporterar den polska tidningen Fakt.

– Sprängladdningen C4 detonerades med hjälp av en 300 meter lång elkabel. Deras avsikt var att orsaka en tågolycka, skriver tidningen.

Öppnar för artikel fem

Efter utförandet av sabotaget ska de misstänkta ha flytt över gränsen till Belarus.

Nu kan Polen aktivera Natos artikel fem, som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Den polske generalen Mieczysław Bieniek utesluter inte ett sådant scenario.

– Natos artikel fem är avsedd att aktiveras när väpnad aggression förekommer, men även i situationer med aggression av terrorkaraktär. Först måste detta dock bevisas, säger han till Fakt.

– Låt oss komma ihåg att efter attacken mot World Trade Center aktiverades artikel fem när det bevisades att flygplanen styrdes av terrorister som hade anlänt från al-Qaidas baser i Afghanistan, tillägger generalen.

Om artikel fem aktiveras är varje Natoland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Kommer begära hjälp

General Bieniek utesluter inte att Polen kan åberopa Natos artikel fem.

Men innan det blir aktuellt kommer landet sannolikt aktivera försvarsalliansens artikel fyra, som innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– När gärningsmännens identitet officiellt bekräftats, kan vi begära att artikel fyra i Natofördraget aktiveras. De ger oss möjlighet att samråda med våra partners och genomföra åtgärder för bättre övervakning av området tillsammans med våra allierade, säger Bieniek till tidningen.

LÄS OCKSÅ: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Foto:

Text: Redaktionen

Coop backar – tar bort reklam efter kritikstorm

2025 11 18

Coop tar nu bort en uppmärksammad reklam.

Det handlar om en reklamskylt som har använts för att marknadsföra iskaffe.

På skylten fanns vad som beskrivs som en lättklädd kvinna som håller i en iskaffe.

Efter att bland annat föreläsaren och kriminologen Nina Rung uppmärksammat saken har Coop nu beslutat att ta bort reklamen, rapporterar TV4.

“Helt knas”

Nina Rung menar att reklamen med den lättklädda kvinnan inte var passande.

– Det är helt knas att man gör reklam för iskaffe med en kvinnokropp som är extremt objektifierad, säger hon enligt kanalen.

Hon reagerade efter att ha gått in i en Coop-butik med sin 16-åriga dotter.

Rung lade då ut ett inlägg på Instagram som uppmärksammades – och kort därefter meddelade Coop att reklamen tas bort från alla butiker.

“Hade inte det”

Coop framhåller att majoriteten av reklamen i kedjans butiker är deras egen.

– En mindre del kommer från de som producerar maten eller drycken (leverantörerna). I de allra flesta fall har vi en dialog om vilket marknadsföringsmaterial som följer med varorna ut i butikerna men i det här fallet hade vi inte det, meddelar matjätten.

Läs mer: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Coops svar

Rung har lagt ut ett inlägg på Instagram där Coop tar ansvar för det hela.

Butikskedjan tackar henne då för att “ha uppmärksammat oss på det här skyltmaterialet”.

– Vi har pratat ihop oss internt och kommer se till att skyltmaterialet tas bort från våra butiker, framgår av inlägget.

“Ett steg i taget”

Nina Rung beskriver det som en framgång samtidigt som hennes följare hyllar både henne och Coop efter beslutet.

– Så det går att få till en förändring. Ett litet steg i taget, skriver Rung.

– Bra där av både dig och Coop, skriver en följare.

– Så bra gjort av dig och också en eloge till Coop som stannar upp, tänker till och agerar, skriver en annan.

Läs mer: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Coop

Text: Redaktionen