Mardrömstisdag för regeringen – två stora motgångar

2024 01 16

Tisdagsläsningen har varit dyster för Sveriges borgerliga regering.

Statsminister Ulf Kristerssons (M) styre har drabbats av två motgångar.

För det första uppvisar de borgerliga partierna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, ett historiskt lågt väljarstöd.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Tillsammans samlar borgerligheten ynka 26 procent av väljarkåren.

Ett tungt besked för de tre regeringspartierna – M, L och KD.

Lämnar för ärkerivalen

Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson kan väljarflykten förklaras av att mer mittenorienterade borgerliga väljare inte uppskattar det högertunga, konservativa samarbetet med Sverigedemokraterna.

Dessa väljare har därför valt att vända blicken åt vänster. Många har lämnat för Socialdemokraterna.

– I dag består deras (Socialdemokraternas) stöd till 10 procent av tidigare liberala mittenväljare. Det blir intressant att se hur partiet strategiskt ska hantera det, säger Henrik Ekengren Oscarsson till DN.

Bakslag för jättesatsning

Ett minskat väljarstöd är inte den enda motgången som regeringen måste hantera.

Under tisdagen har energijätten Vattenfall presenterat en besvärande prognos för M-KD-L-regeringen.

Regeringens stora kärnkraftsprojekt kan bli dyrare än väntat.

Enligt Vattenfall kan ny kärnkraft bli dubbelt så dyr, rapporterar SVT.

Uppgifter till tv-kanalen gör gällande att Vattenfall fått in prisuppgifter från flera leverantörer av mindre så kallade SMR-reaktorer.

– Slutsatsen är kostnader på 90-112 öre per kilowattimme. Nära dubbelt så mycket som tidigare bedömning, uppger SVT.

”Ser ut som det inte kommer byggas”

Martin Johansson är enhetschef på Energimyndigheten.

Han framhåller att de nya siffrorna är problematiska för regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

– Kostar kärnkraften en krona per kilowattimme, så ser det inte ut som det kommer byggas någon ny kärnkraft alls, säger Martin Johansson till SVT.

Staten måste gå in

Regeringen har tidigare utryckt att marknadsaktörer ska bygga den nya kärnkraften. I Tidöavtalet aviserade man 400 miljarder i kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft.

– Det är ju inte politiken, utan det är aktörerna på marknaden, sa klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD i augusti när hon fick frågan om vem som ska bygga ny kärnkraft.

–  Jag är övertygad om att vi framöver kommer att ha en energipolitik i Sverige som gör det lönsamt att bygga både vindkraft och kärnkraft och även solenergi, fortsatte hon.

Nu tyder dock det mesta på att staten kommer att behöva hjälpa till.

– Ja, det är en grundbult att staten går in och delar risken med oss.

Det säger Desireé Comstedt, som är chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall, till SVT.

Regeringen öppnar för staten

Regeringen delar Vattenfalls bedömning.

I sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige har man uppdaterat finansieringsmodellen. Nu ingår ett statligt stöd.

– För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen