Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen