Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen