Mardröm för Putin: “Finns inget han kan göra”

2024 01 25

Diktatorn har återkommande beskrivit det som en anledning till det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men efter invasionen för två år sedan och de fortsatta ryska hoten har försvarsalliansen istället vuxit.

Finland är numera fullvärdig medlem och Sverige har i veckan tagit stora kliv mot att nå samma sak. Även Ukraina har intensifierat sina önskemål om att gå med i Nato.

Putin övergiven

Efter att Turkiet röstat ja till svenskt medlemskap har Ungerns premiärminister Viktor Orbán släppt tyglarna och sagt att det ska röstas om Sverige så fort som möjligt.

– Vi kommer att fortsätta att skyndsamt uppmana den ungerska nationalförsamlingen att rösta för ett svenskt Natomedlemskap vid första möjliga tillfälle, uttryckte Orbán igår.

Beskedet beskrivs av många som ett hårt slag för Putin och Ryssland.

Orbán anses vara en av diktatorns få allierade inom Nato, och tillkännagivandet på onsdagen är en av flera indikationer på att ett eventuellt stöd för Ryssland i militäralliansen är på väg att upplösas.

Det rapporterar Newsweek.

"En mardröm"

Samma dag undertecknade dessutom Slovakiens premiärminister Robert Fico, som öppet gjort proryska uttalanden och dragit in det militära stödet till Ukraina, ett uttalande som stöder “Ukrainas territoriella integritet och suveränitet”.

Den amerikanska tidningen beskriver övergångarna som en “mardröm” för Putin.

Ryssland är nu helt ensamma i Östersjöområdet – bortsett från den ryska enklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen.

"Finns inget han kan göra"

– Putin är fullständigt medveten om att det inte finns mycket han kan göra, säger Erwan Lagadec, professor vid George Washington University Institute for European, Russian and Eurasian Studies, till Newsweek.

Forskaren syftar på Natos fortsatta expansion. 

– Hans militär är redan överansträngd i Ukraina.

Dubbla budskap

Den ryska presidenten hävdade nyligen att han är intresserad av att “utveckla relationer” med Natomedlemmar och inte har någon anledning att strida mot medlemsländerna.

Samtidigt har exempelvis Finland, Polen och de baltiska länderna återkommande hotats med hätsk retorik och aggression från Ryssland.

LÄS MER: Ryska uppgifter – Finland på väg att bli nytt Ukraina

LÄS MER: Direkt order från Putin – fem Natoländer i riskzonen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen