Mardröm för Putin: “Finns inget han kan göra”

2024 01 25

Vladimir Putin har länge fruktat en expansion i Nato.

Diktatorn har återkommande beskrivit det som en anledning till det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men efter invasionen för två år sedan och de fortsatta ryska hoten har försvarsalliansen istället vuxit.

Finland är numera fullvärdig medlem och Sverige har i veckan tagit stora kliv mot att nå samma sak. Även Ukraina har intensifierat sina önskemål om att gå med i Nato.

Putin övergiven

Efter att Turkiet röstat ja till svenskt medlemskap har Ungerns premiärminister Viktor Orbán släppt tyglarna och sagt att det ska röstas om Sverige så fort som möjligt.

– Vi kommer att fortsätta att skyndsamt uppmana den ungerska nationalförsamlingen att rösta för ett svenskt Natomedlemskap vid första möjliga tillfälle, uttryckte Orbán igår.

Beskedet beskrivs av många som ett hårt slag för Putin och Ryssland.

Orbán anses vara en av diktatorns få allierade inom Nato, och tillkännagivandet på onsdagen är en av flera indikationer på att ett eventuellt stöd för Ryssland i militäralliansen är på väg att upplösas.

Det rapporterar Newsweek.

"En mardröm"

Samma dag undertecknade dessutom Slovakiens premiärminister Robert Fico, som öppet gjort proryska uttalanden och dragit in det militära stödet till Ukraina, ett uttalande som stöder “Ukrainas territoriella integritet och suveränitet”.

Den amerikanska tidningen beskriver övergångarna som en “mardröm” för Putin.

Ryssland är nu helt ensamma i Östersjöområdet – bortsett från den ryska enklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen.

"Finns inget han kan göra"

– Putin är fullständigt medveten om att det inte finns mycket han kan göra, säger Erwan Lagadec, professor vid George Washington University Institute for European, Russian and Eurasian Studies, till Newsweek.

Forskaren syftar på Natos fortsatta expansion.

– Hans militär är redan överansträngd i Ukraina.

Dubbla budskap

Den ryska presidenten hävdade nyligen att han är intresserad av att “utveckla relationer” med Natomedlemmar och inte har någon anledning att strida mot medlemsländerna.

Samtidigt har exempelvis Finland, Polen och de baltiska länderna återkommande hotats med hätsk retorik och aggression från Ryssland.

LÄS MER: Ryska uppgifter – Finland på väg att bli nytt Ukraina

LÄS MER: Direkt order från Putin – fem Natoländer i riskzonen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen