Mängder av bostäder kan tappa i värde – många vet inte om det

2025 02 17

Klimatkrisen kan slå hårt mot den svenska bostadsmarknaden.

Det konstaterar Mäklarsamfundet i en ny rapport.

I rapporten hänvisar Mäklarsamfundet till en undersökning från Folksam som fastslår att risken att drabbas av klimatrelaterade skador har fördubblats på 30 år.

Under de senaste 30 åren har Folksams skadekostnader kopplade till översvämningar och stormar mer än fördubblats i villaförsäkringarna.

Trots utvecklingen är många bostadsägare omedvetna om problemet.

Fyra av fem köpare (82 procent) tog inte hänsyn till klimatrisker vid sitt senaste villaköp, uppger banken SBAB.

Många bostäder kan tappa i värde

Enligt Mäklarsamfundet har inte bostadsmarknaden anpassat sig efter klimatkriser.

– I takt med att klimatet förändras och klimatrelaterade skador blir mer frekventa och omfattande kommer försäkringar sannolikt att bli dyrare i framtiden. En del experter menar också att det i förlängningen kan resultera i en försäkringsbubbla där bostadspriser riskerar att falla, står det i rapporten.

Nu kan bostadspriserna börja påverkas av att naturskador blir ett vanligare inslag.

Enligt Mäklarsamfundets beräkningsmodell kan bostadspriser i en medelstor stad sjunka med 5 procent om staden drabbas av omfattande översvämningar med vattenskadade fastigheter som följd.

– Uppgifter från Bostadsregistret tillsammans med data över vattendjup och nederbördsmängd användes för att studera hur priserna och försäljningsvolymen utvecklades före och efter att översvämningen inträffade. Slutsatsen var att det kunde utläsas en prisnedgång på cirka 5 procent för de värst drabbade fastigheterna.

Det skulle exempelvis innebära att en villa som värderas till 3,8 miljoner kronor noterar en värdeminskning på 190 000 kronor.  

– En fråga för framtiden är hur den framtagna procentsatsen för värdeminskning kommer att utvecklas och om det blir till det högre eller lägre. På sikt riskerar översvämningar att skapa större marknadseffekter än i dag, skriver Mäklarsamfundet.

Kan sluta försäkra

Om utvecklingen fortsätter kan försäkringsbolag upphöra att försäkra bostäder med stora översvämningsrisker.

– Skulle man hamna i ett läge där det inte går att försäkra bostäderna, då går det inte heller att finansiera dem. Och då får vi stora ekonomiska effekter, säger Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm till DN.

Skyddsvallar och pensionspengar

Ylva Wessén, vd och koncernchef på Folksamgruppen, anser att det krävs större investeringar från staten och kommuner för att möta klimatförändringarna.

– Det långsiktiga kapitalet från pensions- och försäkringsbolag kan spela en avgörande roll och bidra i finansieringen av detta. Samtidigt som det verkar för att minska risken för skador, säger hon.

För fem år sedan investerade Folksamgruppen 2,5 miljarder kronor för att bygga tio kilometer långa skyddsvallar som ska skydda skånska Kristianstad mot översvämningar.

– Denna typ av investeringar är bra för våra kunder, för kommunen och för oss som försäkringsbolag. Vi ser gärna att fler kommuner runt om i Sverige använder pensionspengar som en del i arbetet att förbygga och minska de negativa effekterna av klimatrelaterade skador, säger Ylva Wessén.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen