Mängder av bostäder kan tappa i värde – många vet inte om det

2025 02 17

Klimatkrisen kan slå hårt mot den svenska bostadsmarknaden.

Det konstaterar Mäklarsamfundet i en ny rapport.

I rapporten hänvisar Mäklarsamfundet till en undersökning från Folksam som fastslår att risken att drabbas av klimatrelaterade skador har fördubblats på 30 år.

Under de senaste 30 åren har Folksams skadekostnader kopplade till översvämningar och stormar mer än fördubblats i villaförsäkringarna.

Trots utvecklingen är många bostadsägare omedvetna om problemet.

Fyra av fem köpare (82 procent) tog inte hänsyn till klimatrisker vid sitt senaste villaköp, uppger banken SBAB.

Många bostäder kan tappa i värde

Enligt Mäklarsamfundet har inte bostadsmarknaden anpassat sig efter klimatkriser.

– I takt med att klimatet förändras och klimatrelaterade skador blir mer frekventa och omfattande kommer försäkringar sannolikt att bli dyrare i framtiden. En del experter menar också att det i förlängningen kan resultera i en försäkringsbubbla där bostadspriser riskerar att falla, står det i rapporten.

Nu kan bostadspriserna börja påverkas av att naturskador blir ett vanligare inslag.

Enligt Mäklarsamfundets beräkningsmodell kan bostadspriser i en medelstor stad sjunka med 5 procent om staden drabbas av omfattande översvämningar med vattenskadade fastigheter som följd.

– Uppgifter från Bostadsregistret tillsammans med data över vattendjup och nederbördsmängd användes för att studera hur priserna och försäljningsvolymen utvecklades före och efter att översvämningen inträffade. Slutsatsen var att det kunde utläsas en prisnedgång på cirka 5 procent för de värst drabbade fastigheterna.

Det skulle exempelvis innebära att en villa som värderas till 3,8 miljoner kronor noterar en värdeminskning på 190 000 kronor.  

– En fråga för framtiden är hur den framtagna procentsatsen för värdeminskning kommer att utvecklas och om det blir till det högre eller lägre. På sikt riskerar översvämningar att skapa större marknadseffekter än i dag, skriver Mäklarsamfundet.

Kan sluta försäkra

Om utvecklingen fortsätter kan försäkringsbolag upphöra att försäkra bostäder med stora översvämningsrisker.

– Skulle man hamna i ett läge där det inte går att försäkra bostäderna, då går det inte heller att finansiera dem. Och då får vi stora ekonomiska effekter, säger Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm till DN.

Skyddsvallar och pensionspengar

Ylva Wessén, vd och koncernchef på Folksamgruppen, anser att det krävs större investeringar från staten och kommuner för att möta klimatförändringarna.

– Det långsiktiga kapitalet från pensions- och försäkringsbolag kan spela en avgörande roll och bidra i finansieringen av detta. Samtidigt som det verkar för att minska risken för skador, säger hon.

För fem år sedan investerade Folksamgruppen 2,5 miljarder kronor för att bygga tio kilometer långa skyddsvallar som ska skydda skånska Kristianstad mot översvämningar.

– Denna typ av investeringar är bra för våra kunder, för kommunen och för oss som försäkringsbolag. Vi ser gärna att fler kommuner runt om i Sverige använder pensionspengar som en del i arbetet att förbygga och minska de negativa effekterna av klimatrelaterade skador, säger Ylva Wessén.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

En ny klädbutik öppnar i Göteborg – men bara för folk med en viss inkomst.

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen