Många svenskar får nytt SMS – “Tömmer folks bankkonton”

2024 09 04

Nu utfärdas varningar för en ny bedrägerivåg.

Bedrägerier ställer alltjämt till med stora problem.

Bedragare använder olika metoder för att lura folk på pengar, och drar nytta av teknologiska framsteg.

Det innebär att det blir allt svårare att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeriförsök.

Ny varning

Under den senaste tiden har många svenskar drabbats av SMS som dels erbjuder extrajobb, och dels bjuder in till “investering” i krypto.

Det konstaterar Säkerhetskollen.

– Under de senaste dagarna har väldigt många svenska användare fått SMS som påstår sig erbjuda extrajobb, framhåller sajten.

– Vi vill därför varna allmänheten för ett pågående och mycket aktivt bedrägeri, känt som kryptobedrägeri, som har sitt syfte att tömma folks bankkonton.

Så fungerar det

Säkerhetskollen förklarar hur det hela fungerar.

– I detta bedrägeri inleder brottslingarna kontakt med potentiella offer via SMS, ofta genom att använda ett förfalskat telefonnummer eller ett kontantkort för att dölja sin identitet.

– Målet med bedrägeriet är att "mata" offren med små vinster för att bygga förtroende innan de till slut stjäl allt och "slaktar" deras ekonomi även kallad "Pig Butchering". Detta kan göras genom att investera i kryptovaluta eller liknande.

“Sprid gärna vidare”

Säkerhetskollen fortsätter.

– Var uppmärksam på denna typ av bedrägeriförsök och sprid gärna informationen vidare för att förhindra att fler faller offer.

Allmänheten uppmanas att vara skeptisk mot oväntade meddelanden, aldrig avslöja personlig information och inte låta sig luras av små vinster.

Går att anmäla

Ett typiskt bedrägeri-SMS kan lyda så här:

– Vi rekryterar deltidsjobb, lättjobbat, 800-3 000 kronor om dagen.

Därefter följer en uppmaning om att klicka på en länk för att nå en påstådd kontaktperson.

Polisen understryker att det alltid går att anmäla bedrägerier.

– Om du misstänker att du blivit utsatt för telefonbedrägeri ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Foto: B. Tromp

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen