Många personangrepp vid Trumps första kampanjtal sedan USA-valet

2021 06 27

Konspirationsteorier, personangrepp och påstått valfusk stod i centrum när Donald Trump höll sitt första rally sedan valet i natt.

Trumps tal i Ohio var hans första tal i en lång rad förväntade tal som går ut på att kampanja mot de tio republikaner som röstade emot honom i representanthuset vid omröstningen om riksrätt på grund av stormningen av kongressen. Men Trump kom snabbt in på valet 2020.

– Faktum är att det är något deprimerande, för det som hände i november skulle aldrig ha hänt. De använde covid för att stjäla valet, sa Donald Trump som framhöll att han är den verkliga presidenten.

Han gick även till attack mot sin partikamrat kongressledamot Anthony Gonzalez som är en av de tio republikaner som Trump vill få bort från kongressen. Istället framhöll han sin kandidat Max Miller inför primärvalet.

Sparka doktor Fauci

Innan Trump intogs scenen av den ökända republikanska konspirationspolitikern Marjorie Taylor Greene som fick kraftiga ovationer när hon krävde att doktor Anthony Fauci får sparken.

Trump ägnade inte mycket tid åt att kampanja för kandidat Max Ziller utan nästan hela talet handlade istället om diverse personangrepp. Här är några av de som Trump gick till angrepp mot:

Joe Biden

Kamala Harris

Generaler och militären

Hillary Clinton

Liz Cheney

Mitt Romney

Media

Florida nästa

Trump planerar en rad kampanjrallyn inför mellanårsvalet 2022 och i första hand inför Republikanernas primärval där Trump kampanjar för Trumpvänliga kandidater och emot Trumpkritiska kandidater. Nästa Trumpevent är planerat till den 3 juli i Florida.

Trump indikerade att han kanske ställer upp i presidentvalet 2024.

– Vi vann valet två gånger och det är möjligt att vi kanske behöver vinna en tredje gång, sa han.

Foto: Donald Trump Channel, Rumble

[yop_poll id="275"]

Smäll inför helgen – för alla som tankar bilen

2026 04 24

Drivmedelspriserna fortsätter att ticka uppåt.

Efter flera höjningar i rad är priserna vid pump de högsta på över en vecka, rapporterar sajten Carup.

I Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump, noteras flera höjningar.

Bensinpriset stiger med 25 öre till 19,19 kronor litern.

Samtidigt höjs dieseln med 30 öre till 22.14 kronor litern.

Skatten sänks

Snart kan dock drivmedelspriserna sjunka. Fredagen den 1 maj sänks skatten tillfälligt på bensin och diesel.

Det handlar om en temporär skattesänkning till den 30 september 2026.

Skaten på bensin sänks med 1 krona litern inklusive moms. Motsvarande sänkning för dieseln landar på 40 öre per liter inklusive moms.

– Den som behöver bilen ska kunna köra barnen till skolan och ta sig till jobbet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

30 kronor litern

Samtidigt varnar experter för att energikrisen i Mellanöstern kan leda till ännu högre drivmedelspriser.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid investmentbanken Arctic Securities, varnar för att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter i början av sommaren. Han bedömer att det kan bli aktuellt med ransonering av olja, men framhåller samtidigt att situationen också kan lösa sig av sig själv.

– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten, säger Kopfer till Dagens Arena.

LÄS MER: Miss i pensionssparandet kan kosta hundratusentals kronor

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 19,19 kr/l (+0,25)

- Miles 98: 20,49 kr/l (+0,25)

- Miles+ 98: 20,79 kr/l (+0,25)

- Miles Diesel 22,14 kr/l (+0,30)

- Miles+ Diesel 22,73 kr/l (+0,30)

- HVO100 30,09 kr/l (+0,30)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 15,94 kr/l (+0,40)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS OCKSÅ: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

”Kan stänga ner Norge”

2026 04 24

Miljöpartiet i Norge vill att Europa ska utveckla sina egna molnlagringstjänster, meddelandetjänster och sociala medier.

Detta för att minska beroendet av USA, som i dag har ett enormt inflytande över Europa genom sina techjättar.

Såväl europeiska företag som myndigheter är helt beroende av tjänster från Amazon, Google och Microsoft.

Miljöpartiets ledare Arild Hermstad fruktar att Trumpadministrationen kan utnyttja situationen.

– De kan stänga ner det norska samhället. Det är en ohållbar situation, säger han till Dagbladet.

Hermstad hänvisar till den amerikanska regeringens hårda retorik och ställningstaganden mot Europa. Han tar upp hotet om att annektera Grönland som ett exempel.

– Det är en dyster ny verklighet. Vi ser i Donald Trumps utrikespolitik, inklusive när han försökte "ta" Grönland, att den amerikanska regimen är villig att använda råstyrka mot oss för att få vad de vill ha. Ett av de största maktmedlen USA har i dag är vårt digitala beroende, varnar politikern.

”Väldigt lång tid”

Att göra sig oberoende av amerikanska techtjänster kommer att ta lång tid. Men omställningen är nödvändig, menar Arild Hermstad.

– Det kommer att ta väldigt lång tid. Det här är inte något man kan göra på några timmar eller några år. Men jag tror att vi måste börja med att inse problemet: amerikanerna har övertaget över båda ändarna av de digitala systemen i vårt land.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Danmark har varnat

Danska cyberexperter har tidigare gått ut med liknande varningar.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slagit larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger Herbst till TV2.

LÄS OCKSÅ: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland |

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen