Många norrmän till Sverige – högt tryck i sommar

2024 07 24

Svensk natur lockar och det kan handla om ett rekordår.

Svenska campingplatser är just nu mycket populära.

Enligt en ny undersökning som har genomförts av branschorganisationen SCR så ser det ut att kunna bli ett rekordår för svensk camping.

Många av besökarna kommer från Norge, men även från andra delar av Europa.

Det framhåller branschorganisationen i ett pressmeddelande.

“Goda förutsättningar”

SCR meddelar att förutsättningarna är goda för ett rekordår.

– Branschorganisationen SCR Svensk Campings årliga bokningsundersökning indikerar att branschen har goda förutsättningar för ett rekordår 2024. 

– Nästan åtta av tio medlemsföretag uppger att bokningsläget är bättre eller lika bra i år jämfört med förra året.

Vill fortsätta växa

För nästan hälften av alla campingplatser som deltog i undersökningen har bokningarna ökat jämfört med förra året och var fjärde anläggning uppger en ökning på över fem procent.

– Svenska och norska gäster är de absolut största gästgrupperna. För att kunna växa hållbart behöver vi öka beläggningen under perioder utanför den traditionella svenska semesterperioden och då är Tyskland och Nederländerna, men även Belgien och Schweiz intressanta marknader, säger Martin Juhos, vd SCR.

Högt tryck

På flera håll runt om i landet känner campingplatserna av det höga trycket.

– På Värnamo Camping har säsongen dragit igång för fullt. Förra året var ett rekordår vad gäller antal gäster och ägaren Ulf Hindsén är positiv även inför 2024, fortsätter SCR.

– Lite längre norrut, i Skellefteå och på den femstjärniga Byske Havsbad, ser anläggningschefen Celia Yoshida Ahlin fram emot en stark sommar och hoppas på att vädergudarna är på bättre humör än förra året. Hit kommer flest norrmän, följt av svenskar och tyskar.

Välkommet besked

Brenda Burgmeijer, campingägare i Ragunda kommun, är nöjd.

– Bokningarna har gått upp för varje år och det är bra för alla campingplatser i Sverige att bokningarna ökar, säger Brenda Burgmeijer till SVT.

Foto: S. Unrau

Text: Redaktionen

Ebba Busch lovar: Alkoholtesterna ändras

2025 05 12

Transportstyrelsen ser över riktlinjerna för de hårt kritiserade PEth-testerna.

Det uppger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Ingen ska behöva få sitt körkort indraget på lösa grunder, skriver hon på X med hänvisning till ett fall från förra veckan då en 25-årig ambulanssjuksköterska blev av med körkortet efter att ha tagit ett blodprov efter att ha varit på fest.

Läkaren intygade att kvinnan inte har ett alkoholmissbruk, men körkortet rykte ändå. 

– Så kan vi inte ha det. Självklart kan ett alkoholmissbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt leda till ett indraget körkort. Men det kan inte ske på lösa grunder, framhåller Busch och tillägger:

– Regeringen för nu samtal med Transportstyrelsen, som meddelar att de ser över sina riktlinjer. Det pågår nu ett arbete med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven gällande alkohol och narkotika vid körkortsinnehav.

Vidare meddelar ministern att uppdateringen av riktlinjer kommer leda till att reglerna förtydligas och färre körkortsåterkallelser.

Bakgrund

De så kallade PEth-testerna har lett till att många svenska bilister blivit av med körkortet efter att ha stämplats som högkonsumenter av alkohol av Transportstyrelsen. Myndigheten har rätt att klassa en person som högkonsument av alkohol om personen dricker mer än i genomsnitt 1,5 flaska vin i veckan.

För att avgöra en persons ligger över gränsen har läkare ombetts att meddela Transportstyrelsen om blodprov där PEth-värdet överstiger 0,3. Personer som ligger över gränsvärdet har blivit av med körkortet.

Transportstyrelsen hänvisar till att de förhåller sig till Socialstyrelsens riktlinjer när det gäller överkonsumtion av alkohol, som fastslår att tio standardglas eller mer per vecka räknas som riskbruk.

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) ställer sig dock kritisk till förklaringen. Han har påpekat att 41 procent av den vuxna befolkningen uppfyller Socialstyrelsens kriterier för riskbruk.

– Transportstyrelsen anser alltså att nästan hälften av Sveriges vuxna befolkning borde förbjudas att ha körkort, skrev C-politikern på X i början av mars.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml svarar på Europas ultimatum

2025 05 12

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har gett grönt ljus till en 30 dagars lång vapenvila från och med i dag, måndag.

USA och Europa ställer sig bakom förslaget.

Den sistnämnda aktören har också hotat att vidta ytterligare sanktioner mot Ryssland om Moskva inte accepterar vapenvilan.

– Klockan tickar. Vi har fortfarande 12 timmar kvar innan dagen är över. Om vapenvilan inte har trätt i kraft då kommer den europeiska sidan att börja förbereda sanktionerna, sade Stefan Kornelius, talesperson för den tyska regeringen, tidigare under måndagen.

Läs mer här: Europa ställer ultimatum till Putin – diktatorn får 12 timmar

Kreml svarar

Nu svarar Ryssland på Europas ultimatum.

Kremls talesperson Dmitrij Peksov kallar de europeiska ländernas hot om ytterligare sanktioner för ”oacceptabelt”.

– Ett sådant ultimatum är oacceptabelt för Ryssland. Det är inte lämpligt. Man kan inte använda ett sådant språk mot Ryssland, säger han enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Experten: Trump avgörande

Rysslands diktator Vladimir Putin har inte accepterat förslaget om en 30 dagars lång vapenvila. I stället har den ryske ledaren föreslagit nya förhandlingar med Ukraina, utan några förhandsvillkor.

Volodymyr Zelenskyj har svarat att han är redo att träffa Putin i Turkiet för samtal den här veckan.

Hanna Smith, Rysslandsexpert och forskaren i säkerhetspolitiska frågor, tror inte att Putin kommer resa till Turkiet för att endast träffa Zelenskyj.

Men om USA:s president Donald Trump också dyker upp kan den ryske ledaren svänga om, enligt experten.

–  Avgörande för om Putin verkligen dyker upp i Turkiet blir frågan om vilka andra som gör det. Donald Trump reser till Mellanöstern den här veckan, och om han säger att han reser till Ankara så då kommer till och med Putin och Trump att kunna mötas, säger Hanna Smith till Yle.

Här är Putins krav

Vladimir Putins krav för att avsluta kriget i Ukraina är välkända.

Diktatorn kräver bland annat att samtliga ryskockuperade regioner i Ukraina ska erkännas som ryskt territorium i internationella fördrag.

Utöver det har Putin krävt ytterligare tre saker för att avsluta kriget:

- Ukraina måste dra tillbaka sina styrkor från regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, så att Ryssland kan säkra sina territoriella vinster och ta militär kontroll över delarna av regionerna som Ukraina kontrollerar i dag.

- Ukraina måste officiellt överge sin ambition om ett medlemskap i Nato.

- Sanktionerna mot Ryssland måste hävas.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen