Det är inte ovanligt att spendera lite mer tid än man hade planerat på att titta på filmklipp på appar som Instagram och Facebook.

På de sociala medierna finns många olika typer av videos som är till för att underhålla användarna.

Samtidigt cirkulerar andra typer av klipp som det nu kommer besvärande uppgifter om.

Det rapporterar TV4.

Många luras

Det handlar om sådana filmklipp där djur räddas från olika typer av situationer.

Det kan exempelvis vara hundar som hittas med objekt fast på huvudet eller katter som ligger i brunnar.

Sanningen om denna typen av filmklipp är att många av djuren plågas och avsiktligt placeras i farliga och utsatta situationer så att personen som sedan “räddar” djuren ska få följare och visningar.

– Det jag tycker är obehagligt är att vi inte vet hur djuren hade det innan de här filmerna gjordes. Och vilka trauman de här djuren bär med sig efter att ha upplevt den här skräcksituationen, säger Sandra Jönsson som är sakkunnig om vilda djur i svenska World Animal Protection, till TV4.

Därför gör man det

Andra exempel kan vara djur som lämnas vid järnvägsövergångar eller som hittas paralyserade.

Personen som räddar djuren är då alltså ofta samma person som har orsakat skadan.

– Det är människor som gör det här för att få fler följare till sina plattformar och för att tjäna pengar på djurens bekostnad. Och just mängden och brutaliteten i klippen förvånade.

Svårt att avgöra

En ny rapport från Internetstiftelsen visar att många svenskar har svårt att avgöra vad som är riktigt och inte på internet.

– Sociala medier sätter källkritikförmågan på sin spets, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.

– Innehållet på sociala medier är kopplat till det du gillar och kanske redan håller med om, vilket gör det extra svårt att avgöra vad som är sant. Samtidigt är det viktigt att hitta balansen mellan att vara källkritisk men ändå våga lita på källor.

Blir allt svårare

Det blir allt svårare att förstå sig på vad som är äkta och inte på sociala medier.

Därför uppmanas folk ofta att ta till sig information från många olika källor för att få en rättvis bild.

Foto: Eyestetix Studio

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen