31okt2025

Många har missat viktigt besked till Skatteverket – pengarna dröjer

2025 06 02

I dagarna ska 2,4 miljoner personer i Sverige få sin respektive skatteåterbäring på kontot.

På måndagen har nästan alla som deklarerade senast 2 maj fått sitt slutskattebesked.

Från och med imorgon inleds så även utbetalningen till dem som ändrat eller lagt till uppgifter i sin deklaration och därmed inte fick några pengar i april.

Totalt ska 37 miljarder betalas ut från Skatteverket. Men många får vänta ytterligare på sin återbäring.

Tiotusentals har nämligen glömt en liten, men viktig, detalj för att utbetalning ska vara möjlig.

Man har nämligen inte meddelat något konto dit pengarna ska sättas in och då sker inte heller någon automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverket är det omkring 50 000 personer som missat detaljen.

Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det, då kommer pengarna, men lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Dessa får också vänta

Det finns även andra skäl till att återbäringen inte betalas ut.

Om man till exempel fått besked om att man ska få tillbaka under 100 kronor kommer pengarna istället att ligga kvar på skattekontot till nästa år.

Ett annat exempel är den som har en skuld hos Kronofogden. Då går återbäringen istället dit i första hand.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Det kan även vara så att Skatteverket behöver ta kontakt med dig för att få en del förtydliganden innan utbetalning blir aktuell.

– Du kan få slutskattebeskedet senare om vi behöver ställa frågor till dig om deklarationen, till exempel om du gjort ändringar, eller om vi har fått nya uppgifter efter att vi skickat din deklaration. Den som haft anstånd och deklarerat efter den 2 maj får också beskedet och eventuell återbäring senare, säger Johan Schauman.

640 000 får kvarskatt

Samtidigt som många får pengar på kontot är det 640 000 som fått besked om kvarskatt på sammanlagt 14 miljarder kronor. Den som fått den informationen i veckan ska betala senast i september.

Är man ansluten till digital brevlåda, till exempel Kivra, går besked om slutgiltig skatt att hitta där. Det går också att se på Mina sidor på Skatteverkets hemsida.

LÄS MER: Här är tre saker du inte ska känna dig “skyldig” över att köpa – enligt experten

Foto: Fialotta Bratt/Skatteverket resp A. Piacquadio

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen