Många föräldrar riskerar okänd avgift – “alla har inte koll”

2024 04 10

Den 2 maj ska alla ha lämnat in sin deklaration till Skatteverket.

Redan första dagen efter att möjligheten öppnades deklarerade 1 410 000 personer, många för att få sin skatteåterbäring i tid.

Men det är inte bara sina egna inkomster man måste ha koll på.

För de föräldrar som missar sina minderåriga barns förvärvsinkomster kan det bli en dyr historia.

Nästan 140 000 personer under 18 har fått en förtryckt deklaration i år. Har barnet eller ungdomen tjänat minst 22 208 kronor under 2023 ska det deklareras.

Samma sak gäller vid bostads- eller aktieförsäljning.

Många missar: “Alla har inte koll”

Men enligt Skatteverket missar många ungdomar att deklarationen skickas digitalt, rapporterar Dagens industri.

– Det är inte säkert att alla har koll på sin digitala brevlåda och att deklarationen kommit dit. Så som förälder är det bra att påminna, säger myndighetens sektionschef Alem Resulovic till tidningen.

Även skatt på sparande

Men det räcker inte för föräldrarna att enbart påminna sina barn.

Båda vårdnadshavarna, eller förmyndarna, måste skriva på deklarationen om barnet är under 16 år för att bekräfta kapitalinkomster, till exempel avkastning på tillgångar.

Och det kan finnas skatt att betala även om barnet inte ska deklarera om man till exempel sparar via ett investeringssparkonto, ISK, vilket är fallet bland över 220 000 barn.

Även om skatten ofta bara handlar om några hundralappar är den stora risken om man missar att betala – för då väntar en dröjsmålsränta på hela 18,75 procent.

– Oavsett om man får en deklarationsblankett eller bara ett slutskattebesked för sitt barn så är rådet att betala in i tid, säger Alem Resulovic.

Förfallodatum för kvarskatt

Totalt ska 525 000 personer i Sverige betala kvarskatt om sammanlagt 1,3 miljarder kronor.

Deadline är 12 juli.

För den som deklarerat senast 3 april och väntar på sin skatteåterbäring kan förvänta sig utbetalning nu i dagarna.

Pengarna började betalas ut igår och fortsätter fram till och med 12 april till den som godkänt digitalt utan ändringar eller tillägg – om man anmält bankkonto för utbetalning.

– Enklast är att göra det på vår webbplats, där finns bra vägledning, säger Jan Janowski, deklarationssamordnare på Skatteverket.

– Efter det att kontot är anmält tar det cirka en vecka att få pengarna utbetalda.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen