Många bilar spårlöst försvunna – Sverige värst drabbat

2024 04 23

Rekordmånga bilar försvinner spårlöst från Sverige.

Det visar en ny undersökning från If.

Försäkringsbolaget har granskat bilbrottsligheten i Sverige under 2023. Resultatet är oroväckande: Fler bilar än någonsin efterlystes 2023 utan att återfinnas.

Nästan en tredjedel av alla bilar som efterlystes under fjolåret återfanns aldrig. 

– Sverige är bland de värst drabbade länderna i Europa vad gäller bilbrott. Det är för lätt för tjuvarna att hitta specifika bilar genom Sveriges öppna register och för lätt att föra ut stöldgodset. Det krävs lagändringar och skärpning av gränskontrollen för att Sverige ska få ordning på denna bilbrottslighet, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If. 

”Måste tas på allvar”

Enligt försäkringsbolagets granskning är det främst internationella ligor som ligger bakom bilstölderna – uppemot 90 procent av stöldgodset förs utomlands.

– Bilbrottsligheten drabbar vanliga bilägare i deras vardag. Detta är en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Många av de brottslingar som kommer hit passar på att begå även andra brott, som stölder och inbrott. Det är ett samhällsproblem som inte bör prioriteras ned, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If.

Kostnaderna ökar

Enligt EU:s statistikkontor Eurostat senastes mätning har Sverige näst flest bilstölder per capita i Europa. Endast Italien har det värre.

Jämfört med 2022 minskade bilbrottsligheten i Sverige under 2023. Totalt anmäldes 54 393 brott, vilket är en minskning med sju procent från föregående år.

Skadekostnaderna för brotten ökade dock med åtta procent och landade på över 1,1 miljarder kronor.

– Brottslingarna jobbar mer systematiskt och mer målinriktat. Även om antalet brott går ned så minskar inte kostnaden för brotten som vi försäkringsbolag och våra kunder får betala. De här gängen är organiserade och vet vad de är ute efter, säger Ann Hassel Tano

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen


12 mars 26

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen


13 mars 2026

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen