Många bilar blir dyrare i Sverige – från och med fredag

2024 07 03

På fredag väntas EU införa provisorisk höjda tullar på kinesisk bil- och batteriimport.

Det innebär att biltillverkare kommer vara tvungna att betala tullarna från och med fredag.

Beslutet syftar till att säkerställa ”konkurrens på lika villkor” mellan tillverkare i EU och Kina.

EU-kommissionen har i synnerhet utryckt oro över att den kinesiska statens subventioner för elbilsindustrin ger kinesiska tillverkare ett övertag på marknaden för elbilar. De förhöjda tullarna ska jämna ut oddsen.

Som mest kan en importerad elbil från Kina beläggas med 48 procents tull, rapporterar Europaportalen.

Dyrare bilar

De nya tullarna kommer sannolikt leda till dyrare bilar för konsumenter i Sverige. I synnerhet kommer elbilspriserna att öka.  

Det framhåller Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium, i en kommentar till DN.

Även om tullarna är provisoriska (ett definitivt beslut ska fattas i november) så blir effekten densamma, enligt experten.

– Ett slutgiltigt beslut kan dock ge en annan signal om att det här är en långsiktig politik från EU:s sida så att företag fattar andra strategiska beslut, säger han till tidningen.

Hur stora avgifter det rör sig om varierar för olika biltillverkare. Saic ska betala hela 37,6 procent i utjämningstull, medan BYD och Geely, som äger Volco Cars, ska betala 17,4 respektive 19,9 procent.

De förhöjda tullarna kommer påverka priset på samtliga fordon från biltillverkarna.

– Alla de här bilarna produceras i Kina och exporteras till EU, berättar Per Altenberg.

Kina hotar med hämnd

I år väntas andelen elbilar från kinesiska biltillverkare utgöra 25 procent av marknaden i EU.

Den kinesiska staten har reagerat med ilska mot de förhöjda tullarna. Kina hotar att hämnas genom att höja tullavgifter på flera varor som importeras från Europa – bland annat väntas man höja tullarna för jordbruksprodukter.

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen

Ny smäll för kunder på Ica och Coop – blir ännu värre

2025 06 03

Att priset på kaffe har skjutit i höjden har knappast undgått någon.

I dag kostar ett kaffepaket uppemot 100 kronor beroende på märke.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt branschexperten Marit Lynes är de senaste prishöjningarna bara början.

Lynes, som är chef för intresseorganisationen Norsk Kaffeinformation, bedömer att kaffet kommer bli ännu dyrare. Enligt experten behöver invånare runt om i världen stålsätta sig för ytterligare prishöjningar.

Kunder hos stora matjättar som Ica och Coop kan följaktligen räkna med dyrare kaffepaket framöver.

Stor efterfrågan

I en intervju med Dagbladet förklarar Lynes att kaffe handlas på en råvarubörs på samma sätt som olja, och att priserna styrs av utbud och efterfrågan.

Och eftersom efterfrågan är högre än utbudet så kommer priserna fortsätta att ticka uppåt, framhåller experten.

– Efterfrågan är högre än utbudet, och då stiger priserna. Utbudet är lägre bland annat på grund av klimatutmaningar. Bönderna kämpar med grödor som är mindre än tidigare, säger hon till tidningen.

”Sitter inte och samlar pengar”

Marit Lynes betonar att bönderna nödvändigtvis inte tjänar mer, även om priserna fortsätter att öka.

– Bönderna sitter inte och samlar pengar. Om grödorna är mindre tjänar de mindre, och samtidigt har de ökade kostnader. På lång sikt måste vi förbereda oss för en genomgående högre prisnivå, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Willys anklagas för att lura kunder – “Känner mig bedragen” | Ekonomibladet

Största hotet

Lyne pekar ut klimatförändringarna som det största hotet mot kaffeproduktionen.

– Det handlar främst om att produktionen inte klarar av att hålla jämna steg med efterfrågan. Det här är ett globalt fenomen. Det stora hotet är klimatutmaningarna där man plötsligt kanske inte får den kaffeskörd man brukade få, säger hon.

Enligt experten överväger många kaffebönder att börja odla andra grödor i stället, vilket skulle minska utbudet av kaffe ytterligare.

LÄS MER: Folk har börjat köpa samma kaffemärke – ny trend på Ica

Foto: Ica Gruppen resp Coop

Text: Redaktionen

JUST NU: Krymbron attackerad

2025 06 03

Ukraina har attackerat Kjertbron – bron som förbinder den ockuperade Krymhalvön i Ukraina med det ryska fastlandet.

Det uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU.

SBU har delat ett filmklipp på X som påstås visa attacken. I videoklippet inträffar en stor explosion under bron.

– SBU har genomfört en ny unik specialoperation och attackerat Krymbron för tredje gången – den här gången under vattnet! framhåller den ukrainska säkerhetstjänsten.

Vidare uppger SBU att attacken har planerats i flera månader.

– Tidigare har vi attackerat Krymbron 2022 och 2023. I dag fortsätter vi den traditionen under vattnet. Inga illegala ryska anläggningar har en plats på vårt territorium, säger Vasyl Malyuk, chef för den ukrainska säkerhetstjänsten, i ett uttalande.

Malyuk ska personligen ha övervakat operationen och samordnat planeringen.

– Krymbron är ett absolut legitimt mål, särskilt med tanke på att fienden använder den som en transportled för att försörja sina trupper. Krym är Ukraina, och alla manifestationer av ockupation kommer att få hårda svar, säger SBU-chefen.

Se video på attacken genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Allvarliga skador 

Enligt uppgifter till Kyiv Independent har flera brofästen minerats och skadats allvarligt. Explosionen ska ha orsakats av 1 100 kilo dynamit. 

Biltrafiken på bron har stoppats helt och hållet, rapporterar Reuters. 

Det finns inga uppgifter om personskador. Ryssland har inte kommenterat attacken. 

Potentiell katastrof för Ryssland

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

Kjertbron är en kritisk försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

SE VIDEON PÅ EXPLOSION GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL SBU:s HEMSIDA)

Foto: Ukrainas säkerhetstjänst SBU

Text: Redaktionen