Det är i den amerikanska delstaten Kentucky som den skakande händelsen har ägt rum.

En man hade drabbats av hjärtstillestånd och förklarats hjärndöd på ett sjukhus i delstaten.

När kirurger skulle ta hans organ för donation vaknade mannen plötsligt upp.

Det rapporterar The Guardian.

Det hände

Mannen i fråga, Thomas Hoover, hade förts till sjukhus efter att ha överdoserat på droger.

Läkarna fastslog att Hoover saknade reflexer och hjärnaktivitet, och de beslutade till slut att koppla bort honom från livsuppehållande åtgärder.

Personalen framhöll att Hoover hade gett sitt tillstånd till att hans organ skulle doneras om han skulle avlida. 

För att hedra hans önskan testade sjukhuset vilka av hans organ som skulle vara möjliga att donera, och sjukhuset höll även en ceremoni för att hedra honom.

Vaknade

Hoovers syster Donna Rhorer minns att en läkare plötsligt kom ut och förklarade att Hoover ”inte var redo”.

– Han vaknade upp, säger Rhorer till The Guardian.

Hoover bor enligt Public Radio Tulsa nu med Rhorer, och hon är hans förmyndare.

Det är oklart vilket tillstånd Hoover är i.

Var där

Nyckoletta Martin arbetade inte just med den patienten, men var på plats.

– Jag har ägnat hela mitt liv åt organdonation och transplantation, säger hon till Public Radio Tulsa.

– Det är mycket skrämmande för mig nu att dessa saker tillåts hända och att det inte finns mer på plats för att skydda donatorer. Donatorn hade vaknat upp under sin hjärtkateterisering den morgonen. Han kastade sig runt på bordet.

Utreder saken

Federala Health Resources and Services Administration (HRSA), som hjälper till att övervaka organupphandling, sa i ett uttalande till NPR att byrån ”undersöker dessa händelser”. 

Några personer som är inblandade i ärendet berättade för NPR att de har svarat på frågor från Office of the Inspector General of the federal Department of Health and Human Services, även om ingen federal tjänsteman från det kontoret har kommenterat ärendet.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Donald Trump och hans team kommer att inta en stenhård hållning gentemot Iran.

Diktaturen har en stor inverkan på händelseutvecklingen i Mellanöstern, inte minst genom sitt stöd till terrorgrupper som Hizbollah, Hamas och huthirebellerna.

Trumps plan är att sätta maximal press på Iran och på så sätt tvinga landet till ett nytt kärnavtal samt få diktaturen att sluta finansiera proxygrupper, rapporterar Financial Times.

”Bankrutt – så snart som möjligt”

Trumps team planerar att trappa upp sanktionerna rejält, bland annat genom att sikta in sig på Irans oljeexport, enligt tidningen.

Planen kommer att sättas i verket så fort Trump återvänder till Vita huset i januari, enligt personer som är insatta i den nya administrationens planer.

– Han är fast besluten att återinföra en strategi för maximal press för att göra Iran bankrutt så snart som möjligt, säger en nationell säkerhetsexpert som är insatt i planerna.

Trump har under sin valkampanj pratat om vikten av att sätta hård press på Iran.

– Vi måste få till en uppgörelse, för konsekvenserna är omöjliga. Vi måste få till en uppgörelse, sade Trump i september, enligt tidningen.

Det yttersta målet är alltså att försvaga Iran rejält och på så sätt tvinga landet till förhandlingsbordet.

Oljan – Irans främsta inkomstkälla

Redan under sin första period som president använde sig Trump av en taktik av ”maximal press” och övergav en kärnuppgörelse med Iran. Istället införde han hundratals sanktioner mot den islamiska republiken.

Detta ledde då till att Iran ökade sin anrikning av uran.

Sanktionerna har blivit kvar under Biden-administrationen, även om de inte har tillämpats lika hårt.

Donald Trumps plan är att framför allt rikta in på Iran oljeexport, som har tredubblats de senaste fyra åren. Nästan all export går till Kina, och Trump-administrationen kan bland annat satsa på sekundära sanktioner mot kinesiska köp av iransk olja.

– Oljan är deras främsta inkomstkälla och deras ekonomi är redan mycket ömtåligare än den var då… de är inträngda i ett hörn på ett mycket värre sätt än till och med under den första mandatperioden, så det skulle vara en ganska svår situation, säger Bob McNally, tidigare energirådgivare åt George W. Bush-administrationen, till Financial Times.

Foto: Gage Skidmore flickr

Text: Redaktionen