Det rör sig om en man i Umeå som tidigare sökt hjälp för hälsobesvär vid en hälsocentral.

Efter att ha skickats hem med vad personalen bedömde var en förkylning så dog han senare i akutens väntrum.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Sökte hjälp

Mannen hade sökt hjälp hos sin hälsocentral för flera olika besvär.

Han upplevde bland annat andningsbesvär, hosta och feber.

Uppmaningen från personalen var då att behandla en förkylning, och mannen åkte hem med råd om hur han skulle komma på bättringsvägen igen.

Dog i väntrummet

Mannen återhämtade sig dock inte från hälsobesvären.

Han tog sig därför in till akutmottagningen, men föll ihop i väntrummet.

Dödsorsaken har fastställts till hjärtsvikt orsakad av blodproppar i lungorna.

Inspektionen för vård och omsorg har nu för avsikt att utreda händelsen - och centralt i utredningen är varför hälsocentralen inte ställde fler frågor för att lista ut vad han hade för slags problem.

“Bristen på platser dödar”

Det är inte bara felaktiga bedömningar som tycks leda till dödsfall inom vården.

Bristen på vårdplatser bedöms även vara ett mycket stort problem.

Så mycket som 42 procent av dödsfallen i slutenvården har en tydlig koppling till brist på vårdplatser, resursbrist eller personalbrist.

Det uppger facktidningen Sjukhusläkaren.

– Bristen på vårdplatser dödar, skriver Sjukhusläkaren.

“Blir beklämd”

Sjukhusläkaren har pratat med Neil Ormedrod (V), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Uppsala.

– Jag blir beklämd, säger han om saken.

– Det visar att resursbristen inom vården är ett stort samhällsproblem som i ytterlighetsfall kostar människoliv. Vi arbetar kontinuerligt i Region Uppsala för att stärka vården och patientsäkerheten.

Utbredda problem i vården har under de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet och återkommande krav ställs på politiker om att satsa mer resurser på vården.

Detta för att förhindra dödsfall som orsakas av felbedömningar och brist på vårdplatser.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Varningen kommer från cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, och gäller läskvittofunktionen som är standard i iPhonetelefoner sedan 2011.

Funktionen kan användas som ett verktyg för människor som vill bedra och lura.

– Om man skickar till hundratusen så ser man vilka som faktiskt används, om det är någon som faktiskt läser dem. På det sättet kan man se vilka man borde bearbeta då, för att eventuellt lura dem, säger Marcus Murray, till TV4.

Funktionen

Läskvitton finns i alla iPhonetelefoner som lanserats efter 2011.

Funktionen innebär att den som skickar ett meddelande får en bekräftelse när mottagaren har tagit emot och läst det som skickats.

– Du kan använda läskvittenser så att andra automatiskt får veta när du har sett deras textmeddelanden, uppger iPhonetillverkaren Apple.

– När läskvittenser är på ser avsändare ordet ”Läst” nedanför meddelanden som de har skickat till dig. Om du inte har läst meddelandet ser avsändaren ”Levererat”.

Går att stänga av

Men funktionen går att stänga av, eller ha aktiv för utvalda kontakter, för den som vill det.

– Om du inte vill att andra ska veta att du har öppnat deras meddelanden kan du stänga av läskvittenser, framhåller Apple.

– Du kan slå på läskvittenser i en konversation om du vill att just den mottagaren ska kunna se när du har sett dess inkommande meddelanden även om du har stängt av läskvittenser generellt.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Finns andra sätt

Även om läskvittofunktionen skulle kunna användas av bedragare är det i dagsläget inte så vanligt, och det finns många andra tillvägagångssätt.

Men det är ett problem att många människor som har iPhone inte vet om att funktionen är automatiskt påslagen, och att den aktivt måste stängas av ifall den inte är önskvärd för användaren, anser cybersäkerhetsexperten Marcus Murray.

– Det är det svåra när tillverkarna låter en välja. Det är viktigt att människor generellt sett försöker förstå verktygen de använder, och vad de har för val och hur det kan påverka integriteten, säger han, till TV4.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Yura Fresh

Text: Redaktionen