Mamma och litet barn döda — blev förgiftade

2024 01 12

En 21-årig mamma och hennes 1-åriga dotter fördes till sjukhus med akuta förgiftningssymptom.

Deras liv gick inte att rädda.

Sedan familjetragedin, som skedde i augusti i Sjöbo strax norr om Ystad, har den rättsmedicinska undersökningen pågått.

Nu har svaret kommit.

Både mamman och hennes barn dog av svampförgiftning, rapporterar Skånska Dagbladet.

– Det är en jättetragisk händelse. Vi betraktar det som ett olycksfall, säger Ystadspolisens förundersökningsledare Andreas Hermann till tidningen.

Upptäckt giftig substans

Exakt vilken svamp mamman och barnet har ätit är dock ännu inte bekräftat.

Vad Rättsmedicinalverket har upptäckt är dock den giftiga substansen Amatoxin, som visade sig finnas i de två personernas kroppar.

Upptäckten gjordes efter en kemisk undersökning.

Grannkommun varnade

När den unga kvinnan hennes dotter fördes till sjukhus och dog hade Hörby kommun, en grannkommun till Sjöbo, varnat för just giftiga svampar i naturen.

– Att plocka svamp kan vara en avkopplande och rolig friluftsyssla, men det är inte riskfritt, framhöll den skånska kommunen på sin hemsida.

Läkemedelsverket vädjade till allmänheten 

Även Läkemedelsverket har varnat för att det är lätt att förväxla giftig svamp med vanlig matsvamp.

I somras ökade antalet samtal om svampförgiftning till Giftinformationscentralen markant. 

Det uppgav Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

– Samtalen i juli har ökat och redan efter första veckan i augusti så ser vi en kraftig ökning av antalet samtal jämfört med föregående år. Som det ser ut nu verkar det bli många samtal om svampförgiftning precis som tidigare typiska svampår, kommenterade Peter Hultén, apotekare vid Giftinformationscentralen.

Arkivfoto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen