Mamma och litet barn döda — blev förgiftade

2024 01 12

Deras liv gick inte att rädda.

Sedan familjetragedin, som skedde i augusti i Sjöbo strax norr om Ystad, har den rättsmedicinska undersökningen pågått.

Nu har svaret kommit.

Både mamman och hennes barn dog av svampförgiftning, rapporterar Skånska Dagbladet.

– Det är en jättetragisk händelse. Vi betraktar det som ett olycksfall, säger Ystadspolisens förundersökningsledare Andreas Hermann till tidningen.

Upptäckt giftig substans

Exakt vilken svamp mamman och barnet har ätit är dock ännu inte bekräftat.

Vad Rättsmedicinalverket har upptäckt är dock den giftiga substansen Amatoxin, som visade sig finnas i de två personernas kroppar.

Upptäckten gjordes efter en kemisk undersökning.

Grannkommun varnade

När den unga kvinnan hennes dotter fördes till sjukhus och dog hade Hörby kommun, en grannkommun till Sjöbo, varnat för just giftiga svampar i naturen.

– Att plocka svamp kan vara en avkopplande och rolig friluftsyssla, men det är inte riskfritt, framhöll den skånska kommunen på sin hemsida.

Läkemedelsverket vädjade till allmänheten 

Även Läkemedelsverket har varnat för att det är lätt att förväxla giftig svamp med vanlig matsvamp.

I somras ökade antalet samtal om svampförgiftning till Giftinformationscentralen markant. 

Det uppgav Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

– Samtalen i juli har ökat och redan efter första veckan i augusti så ser vi en kraftig ökning av antalet samtal jämfört med föregående år. Som det ser ut nu verkar det bli många samtal om svampförgiftning precis som tidigare typiska svampår, kommenterade Peter Hultén, apotekare vid Giftinformationscentralen.

Arkivfoto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

Tusentals svenskar lever i rädsla – uppmanas söka hjälp

2025 06 28

Många människor lider av irrationella rädslor.

Det kallas för fobier, och många är så allvarligt drabbade att det begränsar deras vardag.

Att bota en fobi anses dock inte vara så svårt – även om det kan kännas så.

Här är de vanligaste fobierna

Det finns några fobier som är vanligare än andra, rapporterar GP.

Runt fem procent av Sveriges befolkning lider av någon fobi.

Vanligast är att ha fobi för smitta, att flyga, blod och sprutor, och trånga utrymmen, uppger psykologen Jeremy Ray som är verksam vid Göteborgs Universitet, enligt tidningen.

En fobi är någonting mer än bara vanlig rädsla. Fobier påverkar människors liv på riktigt.

Rädslan beskrivs som irrationell.

– Det är inte rimligt hur rädd man blir och man är medveten om att det är orimligt. Det kan finnas en logik i att vara rädd men inte så mycket, säger Jeremy Ray till tidningen.

Social ångest vanligt

Vissa fobier har större påverkan på vardagslivet än andra.

Psykologen Fingal Bruhn sade till SR att den vanligaste fobin, eller i alla fall den fobi som han behandlar flest människor för, är en form av ångest inför sociala situationer.

– Den vanligaste fobin som vi behandlar, det är faktiskt social fobi, eller social ångest som vi också kallar det. Och det kan vara väldigt begränsande, sade Fingal Bruhn till radiokanalen förra året.

Social fobi kan påverka ens liv i mycket hög utsträckning, eftersom man då har fobi för något som man inte kan undvika.

– På något sätt så är det lite paradoxalt med de här djurfobierna, som till exempel spindlar och ormar, att vi kan vara extremt rädda för dem, alltså väldigt stark fobi, men det behöver inte nödvändigtvis begränsa oss så himla mycket i vardagen, beroende på var vi bor och vad vi har för intressen, säger han.

Social fobi kan däremot vara väldigt begränsande.

Det kan dock hjälpa att utsätta sig för sin fobi lite i taget för att successivt bli av med rädslan.

Går att bota

Social fobi kan vara extra svårt, men även andra fobier kan ha stor påverkan på vardagen.

Vanliga fobier är bland annat höjdskräck, torgskräck, cellskräck och hypokondri, alltså rädslan för att drabbas av en allvarlig sjukdom.

Fobier är dock ganska lätta att bota genom bland annat KBT, säger Jeremy Ray till GP.

– Det är en av de mest framgångsrika och lättaste behandlingsformerna. Det är lätt att få hjälp att bli botad, säger han till tidningen.

Foto: Alexandra Gorn

Text: Redaktionen