Mäklare varnar för Hemnet – “ni gräver er egen grav”

2024 05 13

Mäklarbranschen i Sverige rasar mot bostadsplattformen Hemnet.

Ämnet är så pass känsligt att mäklare inte ens vill uttala sig utan krav på anonymitet.

"Gräver sin egen grav"

Det senaste året har bolaget bakom Hemnet ökat sina intäkter per publicerat objekt rejält, eftersom säljare i större utsträckning köper så kallade “premiumpaket” när man vill annonsera ut sin bostad.

Hemnet själva kallar det för “hög efterfrågan på tilläggstjänster". Men enligt mäklarbranschen är det snarare tal om plötsliga prishöjningar, rapporterar Dagens industri.

– Jag tror väl att Hemnet börjar gräva en grav för sig självt. Motstånd finns hos kunder och mäklare, för det påverkar oss och vad vi får betalt från kunden, säger en mäklare, som inte vill gå ut med sitt namn, till tidningen.

"Inte bäst för kunden"

Mäklarfirman Husman Hagberg flaggar för att det kan kosta uppemot 20 000 kronor att köpa en annons på Hemnet med särskild paketering.

Flera är inne på att den aktuella annonseringssajten nu närmar sig smärtgränsen.

Även Bjurfors och Länsförsäkringar fastigheter är kritiska, bland annat på grund av förändrade ersättningsvillkor för de mäklare som säljer annonser som publicerats på Hemnet.

– Hemnet har sänkt ersättningen på de billiga paketen och höjt på de dyra. Då tvingas mäklare sälja de dyrare paketen till kunderna, inte för att det är bäst för kunden utan kanske för att mäklarföretaget ska fortsätta göra vinst, säger Bjurfors vd Fredrik Kullman till Di.

Analytikern: inte befogat

Hemnet själva har inte uttalat sig om kritiken.

Däremot avfärdas den av analytikern Georg Attling som menar att Hemnet kan fortsätta höja sina intäkter i flera år framöver genom högre annonspriser och dyrare annonspaket.

Han säger att mäklarnas upprördhet bottnar i att de får ut en mindre andel av kakan, men anser inte att kritiken är befogad och pekar på att mäklarnas provisioner mer än "dubblerats i absoluta tal senaste fem åren".

Antalet annonser ökar kraftigt

Så sent som i slutet av april konstaterades det att antalet bostäder till salu på Hemnet hade skjutit i höjden.

Det totala utbudet av bostäder på sajten mellan januari och mars 2024 var högre än på tio år, enligt Göteborgs-Posten.

Den stora uppgången i utbudet har dock en annan förklaring än att det är nya bostäder som publicerats.

Istället beror det på att det för många tar längre tid att få en bostad såld – vilket gör att annonserna ligger uppe längre och drar upp kurvan.

Dessutom har man de senaste åren i högre utsträckning börjat använda sig av kategorin “kommande bostäder” – det vill säga objekt som ska ut på marknaden senare. Det driver också upp uppgången.

Enligt Hemnet har även köpare frångått ett tidigare normalläge på marknaden. Förr köpte många en ny bostad redan innan den förra hunnit bli såld.

– I den “normala marknaden” brukar vi se att två av tre personer köper sin nya bostad först innan man säljer sin gamla. Men idag är det tvärtom, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen