Mäklare varnar för Hemnet – “ni gräver er egen grav”

2024 05 13

Mäklarbranschen i Sverige rasar mot bostadsplattformen Hemnet.

Ämnet är så pass känsligt att mäklare inte ens vill uttala sig utan krav på anonymitet.

"Gräver sin egen grav"

Det senaste året har bolaget bakom Hemnet ökat sina intäkter per publicerat objekt rejält, eftersom säljare i större utsträckning köper så kallade “premiumpaket” när man vill annonsera ut sin bostad.

Hemnet själva kallar det för “hög efterfrågan på tilläggstjänster". Men enligt mäklarbranschen är det snarare tal om plötsliga prishöjningar, rapporterar Dagens industri.

– Jag tror väl att Hemnet börjar gräva en grav för sig självt. Motstånd finns hos kunder och mäklare, för det påverkar oss och vad vi får betalt från kunden, säger en mäklare, som inte vill gå ut med sitt namn, till tidningen.

"Inte bäst för kunden"

Mäklarfirman Husman Hagberg flaggar för att det kan kosta uppemot 20 000 kronor att köpa en annons på Hemnet med särskild paketering.

Flera är inne på att den aktuella annonseringssajten nu närmar sig smärtgränsen.

Även Bjurfors och Länsförsäkringar fastigheter är kritiska, bland annat på grund av förändrade ersättningsvillkor för de mäklare som säljer annonser som publicerats på Hemnet.

– Hemnet har sänkt ersättningen på de billiga paketen och höjt på de dyra. Då tvingas mäklare sälja de dyrare paketen till kunderna, inte för att det är bäst för kunden utan kanske för att mäklarföretaget ska fortsätta göra vinst, säger Bjurfors vd Fredrik Kullman till Di.

Analytikern: inte befogat

Hemnet själva har inte uttalat sig om kritiken.

Däremot avfärdas den av analytikern Georg Attling som menar att Hemnet kan fortsätta höja sina intäkter i flera år framöver genom högre annonspriser och dyrare annonspaket.

Han säger att mäklarnas upprördhet bottnar i att de får ut en mindre andel av kakan, men anser inte att kritiken är befogad och pekar på att mäklarnas provisioner mer än "dubblerats i absoluta tal senaste fem åren".

Antalet annonser ökar kraftigt

Så sent som i slutet av april konstaterades det att antalet bostäder till salu på Hemnet hade skjutit i höjden.

Det totala utbudet av bostäder på sajten mellan januari och mars 2024 var högre än på tio år, enligt Göteborgs-Posten.

Den stora uppgången i utbudet har dock en annan förklaring än att det är nya bostäder som publicerats.

Istället beror det på att det för många tar längre tid att få en bostad såld – vilket gör att annonserna ligger uppe längre och drar upp kurvan.

Dessutom har man de senaste åren i högre utsträckning börjat använda sig av kategorin “kommande bostäder” – det vill säga objekt som ska ut på marknaden senare. Det driver också upp uppgången.

Enligt Hemnet har även köpare frångått ett tidigare normalläge på marknaden. Förr köpte många en ny bostad redan innan den förra hunnit bli såld.

– I den “normala marknaden” brukar vi se att två av tre personer köper sin nya bostad först innan man säljer sin gamla. Men idag är det tvärtom, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen