Makabra listor sprids i Sverige – “Jag saknar ord”

2024 08 17

Polisen observerar nu obehagliga listor som sprids i sociala medier.

Gängkrig fortsätter att rasa i Sverige.

Konflikter i Stockholm har lett till många skjutningar och dödsfall under de senaste åren.

Samtidigt har våldsverkarna blivit allt yngre i samband med att gängmedlemmar använder tonåringar för att utföra våldsdåd.

Detta eftersom de inte riskerar lika hårda straff som de vuxna.

Även i Danmark

Tonåringarnas roll i det hela har uppmärksammats mycket på sistone då vissa även tar tåget till Danmark för att utföra skjutningar eller sprängningar där mot betalning.

Nu meddelar polisen att det sprids så kallade “dödslistor”, listor med tilltänkta offer med en prissumma bredvid.

Det sker bland annat i Södertälje.

– Att de nu erbjuds grova våldsbrott för lätta pengar på ett så enkelt sätt som att de bara har en smartphone. Jag saknar ord för det egentligen, säger Calle Kos, polis i Södertälje, till SVT.

Letar ungdomar

På listor som sprids i Södertälje finns namn på personer verksamma i de lokala gängen Saltskogsfalangen och Ronnafalangen.

Detta i samband med att gängbråk i Södertälje har blossat upp på nytt.

– De kriminella letar ofta efter barn eller en tonåring i åldersspannet 12-17 år, som kan ta på sig uppdragen för pengar, säger Calle Kos.

Polisen förklarar

Polisen förklarar hur rekryteringen fungerar.

– De kriminella kan locka med snygga kläder, pengar, mat, gratis skjuts eller uppmärksamhet och gemenskap. 

– Det kan vara svårt att motstå. Du kan bland annat bli erbjuden pengar och kläder som betalning för att du utför ett uppdrag. Uppdrag kan ibland ses som oskyldiga och helt ofarliga men kan snabbt eskalera.

Mörk sida

Bortom pengarna beskriver polisen att det finns en mycket mörk sida.

– Många som har hoppat av och lämnat det kriminella livet bakom sig berättar om ett brödraskap som visade sig vara falskt. 

– Relationerna, gemenskapen och brödraskapet varar bara så länge man är redo att göra allt man blir tillsagd. Att befinna sig i kriminella miljöer kan innebära att både utsätta sig själv och sin familj för mycket stora risker, hot och våld. 

– Många som involverats i kriminella gäng mår mycket dåligt även om det kanske inte ser ut så på utsidan. 

Foto: T. Helgesen

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen