Det är på Gotland som en allvarlig olycka skedde på ett av Attendos äldreboenden.

Personen led av sviktande minne såväl som nedsatt hörsel och syn.

Personen hade även gps på rullatorn som skyddsåtgärd.

Det rapporterar P4 Gotland och Hela Gotland.

Makabert dödsfall

En dag gick personen runt på boendet och passerade vid ett tillfälle en olåst dörr.

Personen gick ut och hamnade på en lastbrygga, och föll tragiskt 1,5 meter rakt ner i asfalten.

Personen landade rakt på huvudet och avled till följd av den tragiska olyckan.

Anmäler inte

En utredning som Attendo har genomfört visar att verksamheten saknar rutiner för att dörrar låsta på dagtid.

Attendo kommer dock inte att göra en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, för att händelsen beskrivs som en olycka.

Det framgår inte hur boendet ämnar ändra sina rutiner framöver.

Det är Lex Sarah

En Lex Sarah-anmälan görs när missförhållanden har förekommit på exempelvis ett äldreboende.

– Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden, förklarar Vårdguiden 1177.

– Det gäller bland annat inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Även risk för missförhållanden måste rapporteras.

Personal inom bland annat äldrevården och inom hemtjänsten har en skyldighet att rapportera sådana saker.

Kan vara olika saker

Med missförhållanden menas flera olika saker.

Det kan exempelvis handla om fysiska, sexuella eller psykiska övergrepp.

– Bristerna kan också röra andra saker. Det kan vara till exempel att en person inte får tillräckligt att äta och dricka eller inte får tillräcklig hjälp att borsta tänderna, tvätta sig och hålla sig ren. Det kan också handla om att hen till exempel får för lite tillsyn.

– Även respektlöst bemötande ska rapporteras enligt lex Sarah. Det är när personalen inte bemöter personen med respekt för självbestämmande, trygghet och värdighet.

Även undermåliga arbetsrutiner kan anmälas beroende på vad det är som har hänt.

Foto: J. Tyson

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen