MAGDALENA ANDERSSON: Saknar grannens hund och går 10 000 steg

2022 07 02

– Jag saknar grannarnas hundar. Varje gång är det en Golden retriever som kommer fram och hälsar.

Sveriges statsminister drömmer sig tillbaka till sin gamla bostad i Nacka och känner sig inte riktigt van vid att bo i Sagerska Palatset i Stockholm City.

Exklusiv intervju

Det framgår i en exklusiv intervju i magasinet Femina som träffat Magdalena Andersson i hennes nya bostad.

Hon berättar för magasinet att hon saknar sitt gamla hem. Men som statsminister är det Sagerska Palatset som gäller.

Byggnaden som även kallas för Sagerska Huset är sedan 1990-talet Sveriges statsministers officiella bostad.

Byggnaden ligger på Strömgatan 18 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset men inte i Gamla Stan eller Helgeandsholmen utan på andra sidan bron på Norrmalms södra udde.

Ville jobba på Konsum

Magdalena Andersson berättar för tidningen att hennes plan inte var att bli statsminister. Hon hade helt andra planer.

– Jag ville bli Konsumföreståndare, säger Magdalena Andersson till Femina.
– Ledare eller chef har jag nog alltid känt men en Konsumbutik kändes lagom och greppbart, säger hon.

Hon berättar även att hon länge jobbade några steg bakom tidigare statsministern Göran Persson vilket var en roll som hon trivdes med.

Hon hade inga planer på att få ministerposter men framtiden visade sig ha annat i sitt sköte för Magdalena Andersson som idag är Sveriges mäktigaste person tillika chef över regeringen.

10 000 steg per dag

Magdalena Andersson är mycket noga med hälsan och prioriterar tre olika saker för att hålla sig i form.
– Äta, sova och träna är avgörande, säger hon.

När det gäller den fysiska träningen så har hon noga koll på stegräknaren och vet precis hur många steg hon vill uppnå varje dag för att må bra.

– Jag måste gå 10 000 steg om dagen.

– Efter 10 000 steg sover du bättre, understryker statsministern.

Tar kvällspromenader

Om hon inte lyckats komma upp till 10 000 steg så ser hon till att ta en kvällspromenad.
Magdalena Andersson har tidigare gått ut ibland annat Malou Efter Tio på TV4 och berättat om sin pappa Göran som drabbades av Alzheimers.

– Han var väldigt närvarande i min uppväxt och vi umgicks mycket tillsammans. Han var precis som jag intresserad av både musik och sport.

– Så han körde mycket till träningar, tittade på tävlingar och lyssnade på konserter.

– Men sen kunde vi bara gå och fika och åka skidor tillsammans, berättade Magdalena Andersson i TV4.

Hon förklarade även hur familjen efter hand insåg att han drabbats av sjukdomen.

Tar det lugnt och chillar mest

Till Femina säger Magdalena Andersson att hon vet om att det är förhöjd risk att själv drabbas då det finns en viss ärftlighet men att frågan om Alzheimer inte var något som påverkade hennes beslut när hon fick frågan om hon ville bli statsminister.
– Däremot vet jag att det är bra att äta bra, hålla sig i bra fysisk form och inte stressa.

– Så jag tar det väldigt lugnt och chillar runt mest ha ha, säger Magdalena Andersson med ett skratt.

Läs hela intervjun med statsministern i Femina här.
Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen