Magdalena Andersson (S) skickar uppmaning till regeringen

2023 01 24

Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har resulterat i stor frustration i Turkiet.

Under tisdagen ställde landet in det förhandlingsmöte som var inplanerat i februari mellan Turkiet, Finland och Sverige.

Den svåra situationen skapar huvudbry för statsminister Ulf Kristersson (M), som nu får råd av den tidigare statsministern Magdalena Andersson (S).

– Det är viktigt från regeringens sida i en sådan här situation att agera kallt. Överväga noggrant vilka mått och steg man ska vidta. Det är också viktigt att man har en väldigt tät dialog med Finland och de andra Nato-länderna, säger hon enligt SVT.

“Inte optimalt”

Andersson fortsätter med att förklara att hon uppskattar att Kristersson står upp för yttrandefriheten, men att hon är tveksam till Sverigedemokraternas deltagande i processen.

– Sist men inte minst tycker jag att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om SD är rätt parti att luta sig mot i det här läget. Till exempel det faktum att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har ett ordkrig om de här Koranbränningarna, det är väl kanske inte optimalt i det här läget, menar hon.

Riktade kritik

Efter Rasmus Paludans koranbränning gick statsministern ut och förklarade att “yttrandefrihet är en grundläggande del av demokratin. Men det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös handling”.

Uttalandet fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att reagera starkt.

– Jag förstår att syftet är att gjuta olja på vågorna avseende relationen till Turkiet i ett för Sverige kritiskt skede. Men det finns en gräns för hur en regering bör uttrycka sig, inte minst eftersom Sverige har ett inhemskt islamisthot som inte kan underskattas, framhöll Åkesson via facebook enligt SvD.

Kraftiga reaktioner

Till följd av koranbränningen har Turkiet riktat hård kritik mot Sverige och utvecklingen gällande Sveriges Natoansökan blir allt mer problematisk.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har reagerat kraftigt på händelserna.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, sade president Erdogan på måndagen.

Ansökte under dåvarande regering

Den 16 maj förra året ansökte Sverige om medlemskap i Nato under dåvarande regering.

Trots att Sverige ännu inte är medlemmar i Nato för parterna ett nära samarbete.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen