Magdalena Andersson (S) skickar uppmaning till regeringen

2023 01 24

Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har resulterat i stor frustration i Turkiet.

Under tisdagen ställde landet in det förhandlingsmöte som var inplanerat i februari mellan Turkiet, Finland och Sverige.

Den svåra situationen skapar huvudbry för statsminister Ulf Kristersson (M), som nu får råd av den tidigare statsministern Magdalena Andersson (S).

– Det är viktigt från regeringens sida i en sådan här situation att agera kallt. Överväga noggrant vilka mått och steg man ska vidta. Det är också viktigt att man har en väldigt tät dialog med Finland och de andra Nato-länderna, säger hon enligt SVT.

“Inte optimalt”

Andersson fortsätter med att förklara att hon uppskattar att Kristersson står upp för yttrandefriheten, men att hon är tveksam till Sverigedemokraternas deltagande i processen.

– Sist men inte minst tycker jag att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om SD är rätt parti att luta sig mot i det här läget. Till exempel det faktum att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har ett ordkrig om de här Koranbränningarna, det är väl kanske inte optimalt i det här läget, menar hon.

Riktade kritik

Efter Rasmus Paludans koranbränning gick statsministern ut och förklarade att “yttrandefrihet är en grundläggande del av demokratin. Men det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös handling”.

Uttalandet fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att reagera starkt.

– Jag förstår att syftet är att gjuta olja på vågorna avseende relationen till Turkiet i ett för Sverige kritiskt skede. Men det finns en gräns för hur en regering bör uttrycka sig, inte minst eftersom Sverige har ett inhemskt islamisthot som inte kan underskattas, framhöll Åkesson via facebook enligt SvD.

Kraftiga reaktioner

Till följd av koranbränningen har Turkiet riktat hård kritik mot Sverige och utvecklingen gällande Sveriges Natoansökan blir allt mer problematisk.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har reagerat kraftigt på händelserna.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, sade president Erdogan på måndagen.

Ansökte under dåvarande regering

Den 16 maj förra året ansökte Sverige om medlemskap i Nato under dåvarande regering.

Trots att Sverige ännu inte är medlemmar i Nato för parterna ett nära samarbete.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen