29 juli 2026

Magdalena Andersson (S) skickar uppmaning till regeringen

2023 01 24

Socialdemokraternas partiledare uttalar sig om den senaste tidens händelser.

Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har resulterat i stor frustration i Turkiet.

Under tisdagen ställde landet in det förhandlingsmöte som var inplanerat i februari mellan Turkiet, Finland och Sverige.

Den svåra situationen skapar huvudbry för statsminister Ulf Kristersson (M), som nu får råd av den tidigare statsministern Magdalena Andersson (S).

– Det är viktigt från regeringens sida i en sådan här situation att agera kallt. Överväga noggrant vilka mått och steg man ska vidta. Det är också viktigt att man har en väldigt tät dialog med Finland och de andra Nato-länderna, säger hon enligt SVT.

“Inte optimalt”

Andersson fortsätter med att förklara att hon uppskattar att Kristersson står upp för yttrandefriheten, men att hon är tveksam till Sverigedemokraternas deltagande i processen.

– Sist men inte minst tycker jag att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om SD är rätt parti att luta sig mot i det här läget. Till exempel det faktum att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har ett ordkrig om de här Koranbränningarna, det är väl kanske inte optimalt i det här läget, menar hon.

Riktade kritik

Efter Rasmus Paludans koranbränning gick statsministern ut och förklarade att “yttrandefrihet är en grundläggande del av demokratin. Men det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös handling”.

Uttalandet fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att reagera starkt.

– Jag förstår att syftet är att gjuta olja på vågorna avseende relationen till Turkiet i ett för Sverige kritiskt skede. Men det finns en gräns för hur en regering bör uttrycka sig, inte minst eftersom Sverige har ett inhemskt islamisthot som inte kan underskattas, framhöll Åkesson via facebook enligt SvD.

Kraftiga reaktioner

Till följd av koranbränningen har Turkiet riktat hård kritik mot Sverige och utvecklingen gällande Sveriges Natoansökan blir allt mer problematisk.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har reagerat kraftigt på händelserna.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, sade president Erdogan på måndagen.

Ansökte under dåvarande regering

Den 16 maj förra året ansökte Sverige om medlemskap i Nato under dåvarande regering.

Trots att Sverige ännu inte är medlemmar i Nato för parterna ett nära samarbete.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen