19feb26

Magdalena Andersson (S) skickar uppmaning till regeringen

2023 01 24

Socialdemokraternas partiledare uttalar sig om den senaste tidens händelser.

Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har resulterat i stor frustration i Turkiet.

Under tisdagen ställde landet in det förhandlingsmöte som var inplanerat i februari mellan Turkiet, Finland och Sverige.

Den svåra situationen skapar huvudbry för statsminister Ulf Kristersson (M), som nu får råd av den tidigare statsministern Magdalena Andersson (S).

– Det är viktigt från regeringens sida i en sådan här situation att agera kallt. Överväga noggrant vilka mått och steg man ska vidta. Det är också viktigt att man har en väldigt tät dialog med Finland och de andra Nato-länderna, säger hon enligt SVT.

“Inte optimalt”

Andersson fortsätter med att förklara att hon uppskattar att Kristersson står upp för yttrandefriheten, men att hon är tveksam till Sverigedemokraternas deltagande i processen.

– Sist men inte minst tycker jag att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om SD är rätt parti att luta sig mot i det här läget. Till exempel det faktum att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har ett ordkrig om de här Koranbränningarna, det är väl kanske inte optimalt i det här läget, menar hon.

Riktade kritik

Efter Rasmus Paludans koranbränning gick statsministern ut och förklarade att “yttrandefrihet är en grundläggande del av demokratin. Men det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös handling”.

Uttalandet fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att reagera starkt.

– Jag förstår att syftet är att gjuta olja på vågorna avseende relationen till Turkiet i ett för Sverige kritiskt skede. Men det finns en gräns för hur en regering bör uttrycka sig, inte minst eftersom Sverige har ett inhemskt islamisthot som inte kan underskattas, framhöll Åkesson via facebook enligt SvD.

Kraftiga reaktioner

Till följd av koranbränningen har Turkiet riktat hård kritik mot Sverige och utvecklingen gällande Sveriges Natoansökan blir allt mer problematisk.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har reagerat kraftigt på händelserna.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, sade president Erdogan på måndagen.

Ansökte under dåvarande regering

Den 16 maj förra året ansökte Sverige om medlemskap i Nato under dåvarande regering.

Trots att Sverige ännu inte är medlemmar i Nato för parterna ett nära samarbete.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen