Den svenska rapartisten C. Gambino har skjutits ihjäl i ett parkeringsgarage i Göteborg.

Musiksverige har reagerat starkt på dödsskjutningen och nu uttalar sig partitopparna om händelsen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) varnar för att utvecklingen kan fortsätta åt fel håll.

“Är fruktansvärt”

Även oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) har uttalat sig efter det brutala mordet.

– Det här är ett fruktansvärt besked och det är bara en i en lång rad dödsskjutningar som vi har sett i Sverige. Människor i Sverige är rädda att gå ut på kvällarna, säger hon till TV4.

“Kommer fortsätta”

Kristersson understryker att den våldsamma utvecklingen kan fortsätta framöver.

– Det är ett tydligt tecken på att de kriminella gängen kommer fortsätta tills vi stoppar dem, säger han.

Brutalt mord

Polisen fortsätter att arbeta med det brutala mordet som skedde i ett parkeringsgarage i Göteborg.

– Flera larmsamtal inkommer om skottlossning i ett parkeringsgarage vid Selma Lagerlöfs torg, framhöll polisen tidigare.

– Polis är snabbt på plats och påträffar en skottskadad man i 25-årsåldern i p-garaget. Han förs till sjukhus med ambulans, men hans liv går inte att rädda. Mannen avlider på sjukhuset. Anhöriga är underrättade om dödsfallet.

Ingen gripen

Fortfarande är ingen gripen men polisen lägger stora resurser på saken.

– Fortfarande har ingen gärningsperson gripits för brottet. Vi arbetar dock aktivt vidare i ärendet genom att inhämta mer information, meddelar polisen via sin webbsida.

– Detta sker bland annat genom förhör och andra typer av dokumentation. Vi har också en ökad polisiär närvaro som arbetar trygghetsskapande i aktuellt område.

– Polisen är tacksamma för observationer som gjorts i samband med skjutningen. Har du uppgifter att lämna, vänligen ring 114 14. Vittnen har bland annat sett en bil lämna platsen kort efter skottlossningen, eventuellt i riktning mot E6.

Skjutningen är en av flera som har skett i anslutning till den pågående våldsvågen i Sverige.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort 

Foto: Obi

Text: Redaktionen

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen