22 sep 2025

LUFTFARTSMYNDIGHET: Plan från Arlanda var sekunder från att krascha

2022 07 12

En miss från flygledartornet var extremt nära att sluta i fullständig katastrof.

Ett flyg som avgick från Arlanda med destination Paris kunde ha slutat i en total mardröm.

Det visar en rapport från franska luftfartsmyndigheten, som vittnar om hur flygledartornet stod för ett allvarligt misstag i kommunikationen med Arlandaplanet, rapporterar Aftonbladet.

Sekunder från krasch

Flyget var bara sekunder från en krasch när det gick ned för landning på flygplatsen Charles de Gaulle i Paris. 

Enligt den franska luftfartsmyndigheten flög planet 85 meter lägre än vad besättningen var medvetna om. 

Insåg misstaget 1,8 meter från marken

Det var först när piloterna flög så lågt som 1,8 meter från marken som flygledartornet insåg vad som var på väg att hända.

De skickliga piloterna kunde agera snabbt och tvingades avbryta landningsförsöket – annars hade kraschen varit ett faktum.

“Allvarligt och ovanligt”

Händelsen inträffade 23 maj tidigare i år. Ombord fanns 172 resenärer och planet hade hyrts från Norwegian av Airhub Aviation.

Flygexperten Jan Ohlsson är häpen över uppgifterna i rapporten.

– Det här är både allvarligt och ovanligt, säger han till Aftonbladet.

Pressade piloter

De som jobbade i flygledartornet under inflygningen är nu föremål för hård kritik då man anklagas för att ha kommunicerat fel höjduppgifter till planet från Arlanda.

Väder och fel inställningar på höjdmätaren i cockpiten ska också ha bidragit till dramatiken enligt piloterna som flög planet.

– Mycket tyder på att de här piloterna varit väldigt pressade. Sedan har flygledartornet rapporterat felaktig data till planet. Det hade kunnat bli en krock, det hade varit förödande, säger Jan Ohlsson till tidningen.

15 dödliga olyckor 2021

Flygkrascher är ovanligt, i synnerhet när det gäller passagerarplan, i förhållande till hur många flyg som är i omlopp i världen varje dag.

Enligt Flight Global var flygbolag världen över inblandade i totalt 15 dödliga olyckor 2021. Totalt dog 134 personer i flygkrascher under fjolåret.

Mest förödande i Sverige

Den mest förödande på svensk mark är fortfarande den som inträffade i Ängelholm 1964.

Ett plan från Bromma med destination Halmstad blev ombedda att flyga till den skånska staden istället på grund av dimma.

– När planet flög in mot Ängelholms flygplats i dåligt väder träffade höger landställ och vingspets en åker. Av de 43 personer som var ombord planet omkom 31 passagerare, beskriver GP olyckan i en sammanfattning om svenska flygkrascher.

Foto: J. I. Ramos Figueroa

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen