Lögner sprids om Sverige – Kan hota samhällets säkerhet

2022 02 10

Den pågående desinformationskampanjen mot Sverige ses som mycket allvarlig.

Det sprids idag rykten som påstår att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn med syftet att sekularisera dem. Ryktesspridningen sägs ha startats av personer som pekats ut som radikala islamister, enligt SVT.

Kampanjen är mycket aggressiv

Regeringen har utryckt oro för desinformationskampanjen som de beskriver som mycket aggressiv. Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för att kampanjen ”både kan dra ut på tiden och leda till våldsyttringar”, enligt uppgifter till Aftonbladet.

 Tusentals inlägg på sociala medier

I nuläget florerar det tiotusentals inlägg på sociala medier som angriper Sveriges myndigheter. Bilder sprids på gråtande barn med hashtagen #slutakidnappavårabarn. I inläggen uppmanas också människor i Sverige att ge sig ut på gatorna för att stoppa myndigheterna.

Allvarlig situation

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) menar att situationen är allvarlig och att det hela i värsta fall skulle kunna urarta med våldsyttringar. Kampanjen ska ha inletts i slutet på december men det är nu i januari som spridningen tagit fart på allvar.

– Vi har kunnat se ett koordinerat beteende som är offensivt där man också har försökt tysta motståndare som kommit med andra synpunkter. Vissa av de här aktörerna bekänner sig öppet till våldsbejakande och antidemokratiska rörelser och i det här aggressiva så uppstod både dolt och direkta hot med kopplingar till bland annat Charlie Hebdo, säger MPF:s operativa chef Mikael Tofvesson till Aftonbladet.

Så arbetar MPF

På MPF arbetar man med att analysera kampanjen för att ta reda på vilka aktörer som ligger bakom kampanjen, och vad deras motiv är. Det är ett omfattande arbete, då det är en stor mängd material som ska analyseras. Ibland kommer det nya meddelanden var sjätte sekund.

– Det finns många som har kritik mot socialtjänst och myndighetsutövning och det har man all rätt att sprida. Rätten att kritisera måste alltid gå först. Men här har vi sett ett antal aktiviteter som gjort att det här uppfyller kriterierna för otillbörlig informationspåverkan. Utifrån det har vi kunnat göra bedömningen att det här kan vara allvarligt och kan leda till negativa konsekvenser i förhållande till samhällets säkerhet, framhåller Mikael Tofvesson  vid Myndigheten för psykologiskt försvar.

Krisfunktion har aktiverats

Regeringskansliets krishanteringsfunktion har aktiverats på grund av det allvarliga läget. Även ambassaderna runt om i världen arbetar med att bemöta desinformationen.

Startade med en video

En video spreds på sociala medier som visade hur en pappa fick sina barn omhändertagna av socialtjänsten fick stor internationell spridning, vilket satte fart på hatkampanjen. Nu vill dock personen som skapade filmen att den ska slutas spridas.

– Jag tänkte aldrig att det kunde bli så här, säger George Touma, som skapade videon till SVT.

Ville hjälpa pappan

Touma spred filmen för att han ville hjälpa pappan, då han anser att barnen omhändertogs på felaktiga grunder. Tanken var aldrig att skapa en hatstorm mot Sverige.

– Jag har gjort något bra för en person. Men samtidigt, alla de som säger att de hatar Sverige, nej. Det är vårt land, säger George Touma. 

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen