Lögner sprids om Sverige – Kan hota samhällets säkerhet

2022 02 10

Den pågående desinformationskampanjen mot Sverige ses som mycket allvarlig.

Det sprids idag rykten som påstår att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn med syftet att sekularisera dem. Ryktesspridningen sägs ha startats av personer som pekats ut som radikala islamister, enligt SVT.

Kampanjen är mycket aggressiv

Regeringen har utryckt oro för desinformationskampanjen som de beskriver som mycket aggressiv. Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för att kampanjen ”både kan dra ut på tiden och leda till våldsyttringar”, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Tusentals inlägg på sociala medier

I nuläget florerar det tiotusentals inlägg på sociala medier som angriper Sveriges myndigheter. Bilder sprids på gråtande barn med hashtagen #slutakidnappavårabarn. I inläggen uppmanas också människor i Sverige att ge sig ut på gatorna för att stoppa myndigheterna.

Allvarlig situation

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) menar att situationen är allvarlig och att det hela i värsta fall skulle kunna urarta med våldsyttringar. Kampanjen ska ha inletts i slutet på december men det är nu i januari som spridningen tagit fart på allvar.

– Vi har kunnat se ett koordinerat beteende som är offensivt där man också har försökt tysta motståndare som kommit med andra synpunkter. Vissa av de här aktörerna bekänner sig öppet till våldsbejakande och antidemokratiska rörelser och i det här aggressiva så uppstod både dolt och direkta hot med kopplingar till bland annat Charlie Hebdo, säger MPF:s operativa chef Mikael Tofvesson till Aftonbladet.

Så arbetar MPF

På MPF arbetar man med att analysera kampanjen för att ta reda på vilka aktörer som ligger bakom kampanjen, och vad deras motiv är. Det är ett omfattande arbete, då det är en stor mängd material som ska analyseras. Ibland kommer det nya meddelanden var sjätte sekund.

– Det finns många som har kritik mot socialtjänst och myndighetsutövning och det har man all rätt att sprida. Rätten att kritisera måste alltid gå först. Men här har vi sett ett antal aktiviteter som gjort att det här uppfyller kriterierna för otillbörlig informationspåverkan. Utifrån det har vi kunnat göra bedömningen att det här kan vara allvarligt och kan leda till negativa konsekvenser i förhållande till samhällets säkerhet, framhåller Mikael Tofvesson vid Myndigheten för psykologiskt försvar.

Krisfunktion har aktiverats

Regeringskansliets krishanteringsfunktion har aktiverats på grund av det allvarliga läget. Även ambassaderna runt om i världen arbetar med att bemöta desinformationen.

Startade med en video

En video spreds på sociala medier som visade hur en pappa fick sina barn omhändertagna av socialtjänsten fick stor internationell spridning, vilket satte fart på hatkampanjen. Nu vill dock personen som skapade filmen att den ska slutas spridas.

– Jag tänkte aldrig att det kunde bli så här, säger George Touma, som skapade videon till SVT.

Ville hjälpa pappan

Touma spred filmen för att han ville hjälpa pappan, då han anser att barnen omhändertogs på felaktiga grunder. Tanken var aldrig att skapa en hatstorm mot Sverige.

– Jag har gjort något bra för en person. Men samtidigt, alla de som säger att de hatar Sverige, nej. Det är vårt land, säger George Touma.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen