Lögner sprids om Sverige – Kan hota samhällets säkerhet

2022 02 10

Den pågående desinformationskampanjen mot Sverige ses som mycket allvarlig.

Det sprids idag rykten som påstår att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn med syftet att sekularisera dem. Ryktesspridningen sägs ha startats av personer som pekats ut som radikala islamister, enligt SVT.

Kampanjen är mycket aggressiv

Regeringen har utryckt oro för desinformationskampanjen som de beskriver som mycket aggressiv. Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för att kampanjen ”både kan dra ut på tiden och leda till våldsyttringar”, enligt uppgifter till Aftonbladet.

 Tusentals inlägg på sociala medier

I nuläget florerar det tiotusentals inlägg på sociala medier som angriper Sveriges myndigheter. Bilder sprids på gråtande barn med hashtagen #slutakidnappavårabarn. I inläggen uppmanas också människor i Sverige att ge sig ut på gatorna för att stoppa myndigheterna.

Allvarlig situation

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) menar att situationen är allvarlig och att det hela i värsta fall skulle kunna urarta med våldsyttringar. Kampanjen ska ha inletts i slutet på december men det är nu i januari som spridningen tagit fart på allvar.

– Vi har kunnat se ett koordinerat beteende som är offensivt där man också har försökt tysta motståndare som kommit med andra synpunkter. Vissa av de här aktörerna bekänner sig öppet till våldsbejakande och antidemokratiska rörelser och i det här aggressiva så uppstod både dolt och direkta hot med kopplingar till bland annat Charlie Hebdo, säger MPF:s operativa chef Mikael Tofvesson till Aftonbladet.

Så arbetar MPF

På MPF arbetar man med att analysera kampanjen för att ta reda på vilka aktörer som ligger bakom kampanjen, och vad deras motiv är. Det är ett omfattande arbete, då det är en stor mängd material som ska analyseras. Ibland kommer det nya meddelanden var sjätte sekund.

– Det finns många som har kritik mot socialtjänst och myndighetsutövning och det har man all rätt att sprida. Rätten att kritisera måste alltid gå först. Men här har vi sett ett antal aktiviteter som gjort att det här uppfyller kriterierna för otillbörlig informationspåverkan. Utifrån det har vi kunnat göra bedömningen att det här kan vara allvarligt och kan leda till negativa konsekvenser i förhållande till samhällets säkerhet, framhåller Mikael Tofvesson  vid Myndigheten för psykologiskt försvar.

Krisfunktion har aktiverats

Regeringskansliets krishanteringsfunktion har aktiverats på grund av det allvarliga läget. Även ambassaderna runt om i världen arbetar med att bemöta desinformationen.

Startade med en video

En video spreds på sociala medier som visade hur en pappa fick sina barn omhändertagna av socialtjänsten fick stor internationell spridning, vilket satte fart på hatkampanjen. Nu vill dock personen som skapade filmen att den ska slutas spridas.

– Jag tänkte aldrig att det kunde bli så här, säger George Touma, som skapade videon till SVT.

Ville hjälpa pappan

Touma spred filmen för att han ville hjälpa pappan, då han anser att barnen omhändertogs på felaktiga grunder. Tanken var aldrig att skapa en hatstorm mot Sverige.

– Jag har gjort något bra för en person. Men samtidigt, alla de som säger att de hatar Sverige, nej. Det är vårt land, säger George Touma. 

Text: Redaktionen


17 SEP 2025

UPPGIFTER: Stor plan för att knäcka Ungern

2025 09 26

EU uppges ha en plan för att finta bort Ungern.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sätter ofta käppar i hjulen för EU-beslut som han inte gillar.

Det handlar inte minst om beslut som rör EU:s stöd till Ukraina och sanktioner mot Putins Ryssland.

Men nu uppges Bryssel ha en plan för att manövrera ut Ungern.

Kan finta bort Ungern

Inom EU finns det planer på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett ”skadeståndslån” till Ukraina, rapporterar Politico.

Men Viktor Orbán står i vägen för planerna.

EU:s juridiska experter hoppas dock på att hitta juridiska kryphål – så att man kan isolera Ungern och fatta beslut utan deras medverkan.

Att beslagta ryska tillgångar och låna ut dem till Ukraina kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att den mest Putinvänlige ledaren, Orbán, kan lägga in sitt veto.

Men nu undersöker Bryssel nya tolkningar som skulle göra det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Vill göra ny tolkning

Enligt fyra källor till tidningen hoppas EU-kommissionen att kunna basera agerandet på några slutsatser som alla EU-ledare kom överens om och gjorde ett gemensamt uttalande om i december förra året. Även Orbán var med på överenskommelsen.

– Rysslands tillgångar bör förbli orörliga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig, hette det i uttalandet.

Det har tolkats som att tillgångarna ska vara frysta medan räntorna kan användas.

Nu vill EU-kommissionen dock göra en ny tolkning där man menar att det räcker med en kvalificerad majoritet för att ändra reglerna.

Det skulle dock kräva att man får med sig de flesta andra länder förutom Ungern.

– Detta skulle kräva en politisk överenskommelse på hög nivå av alla eller de flesta stats- och regeringschefer, uppger kommissionen, enligt tidningen.

Befinner sig ”i gråzonen”

Att få med sig andra länder i beslutet väntas bli svårt. Bland annat Slovakien har ibland intagit en mer Putinvänlig hållning, medan flera andra länder vill vara försiktiga av andra skäl.

Diskussionerna om lånet väntas fortsätta när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Köpenhamn nästa vecka. Ett formellt beslut kan komma att fattas i oktober.

– Målet i Köpenhamn är att samla tillräckligt med stöd från andra länder för att isolera Orbán, säger en EU-diplomat, som emellertid medger att EU befinner sig ”i gråzonen" med det förslag man nu försöker få igenom, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: "Ni har förklarat krig"

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024

Text: Redaktionen


JUST NU: Zelenskyj vädjar till Trump – ”Behöver en sak”

2025 09 26

Zelenskyj vädjar till Trump om en sak som han menar kan tvinga Putin till fredssamtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade sin amerikanska kollega Donald Trump i anslutning till FN:s generalförsamling i New York på tisdagen.

I samband med det har Zelenskyj bett Trump om ett vapen som han menar kan tvinga Putin till förhandlingsbordet.

Vädjar till Trump

På onsdagen bekräftade Zelenskyj att han bett om ett vapensystem som kan sätta maximal press på Putin – kanske utan att Ukraina ens behöver använda det, rapporterar Axios. Zelenskyj sade dock inte vilket vapensystem det rörde sig om.

En ukrainsk källa uppger dock att det handlar om Tomahawk-robotar, enligt tidningen.

Zelenskyj ska alltså ha bett om långdistansrobotar av typ Tomahawk i samband med mötet med Trump.

Det handlar om robotar som har en räckvidd på upp till 2 500 kilometer och kan bära en stridsspets på 450 kilo, även i form av en klusterbomb, rapporterar Svenska Yle.

Med den roboten kan man i teorin nå exempelvis militärbaser i Murmansk, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

”Vi behöver en sak”

Volodymyr Zelenskyj anser enligt uppgift att Putin skulle tvingas till fredsförhandlingar om Ukraina hade tillgång till Tomahawk-robotar.

På onsdagen fick Zelenskyj en fråga om vilken enskild sak Donald Trump kan göra för att hjälpa Ukraina att vinna kriget.

– Jag tror att president Trump vet. Jag sade till honom igår vad vi behöver, en sak, sade Zelenskyj, utan att uttryckligen nämna Tomahawk-robotar, enligt Axios.

– Förresten, vi behöver det, men det betyder inte att vi kommer att använda det. För om vi får det, tror jag att det blir ytterligare press på Putin att sätta sig ned och samtala, tillade den ukrainska presidenten.

Har fått nej tidigare

Det är dock oklart hur Donald Trump ställer sig till Zelenskyjs begäran. ”Vi ska jobba på det”, uppges Trump ha svarat, utan att ge något tydligare besked.

Ukraina har vid ett flertal tillfällen bett USA om Tomahawk-robotar. USA:s tidigare president Joe Biden sade nej till denna begäran av rädsla för en eskalering av kriget.

Även Trump har tidigare sagt nej till Ukrainas begäran.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: ”Ni har förklarat krig”

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen