Livsmedelsverket varnar för populärt godis

2025 03 03

Livsmedelsverket säger att ett populärt godis kan innehålla saker som inte är lämpliga att äta.

Svenskar är ett godisälskande folk som gärna utforskar både gamla välkända godissorter och nya trender.

Men vissa sorters godis kan komma med obehagliga överraskningar.

Det har många svenskar upptäckt i samband med en ny godistrend.

Obehagliga upptäckter

Det handlar om smaksatta dadlar, som har blivit väldigt populärt att äta som godis de senaste åren. Dadlarna finns i en lång rad olika smaker, alltifrån hallon till saltlakrits, choklad och jordnötter. Andra föredrar att äta dadlar av mer traditionellt slag.

Vissa konsumenter har dock upptäckt mögel och larver i godisbitarna, rapporterar Expressen.

Nu säger Livsmedelsverket att detta förvisso inte behöver vara farligt, men det strider mot EU-regler.

– Det är absolut inte lagligt, larver är enligt min bedömning inte farligt men det är förstås oerhört äckligt. Det är inte heller tillåtet med skadedjur i den mat som man köper, säger Åsa Rosengren på Livsmedelsverket till tidningen.

Hon har tidigare även sagt till SVT att dadlar som har larver och insektsägg i sig inte är lämpliga att äta, då dessa betraktas som skadedjur.

Enligt Livsmedelsverket förekommer problemet inte bara i godisdadlar, utan också i andra tropiska produkter.

– När det gäller frukter av olika slag från tropiska områden är det känt att de kan innehålla mögelsvampar som kan bilda otrevliga mögelgifter, säger hon till tidningen.

Avråder från att äta

Problemet med dadlar som har angripits av insikter och mögel har uppmärksammats mycket av svenska konsumenter på Tiktok, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Mögelsvampar som trivs i varma och fuktiga miljöer i länder där dadlar skördas, kan bilda gifter som aflatoxin och oktratoxin, säger Åsa Rosengren till kanalen.

– De är inga roliga ämnen. Därför brukar vi med det bestämdaste avråda från att äta just torkade dadlar som ser mögliga, missfärgade och skrumpna ut, förklarar hon.

Men trots att vissa konsumenter har gjort obehagliga upptäckter, har försäljningen av de smaksatta dadlarna alltså ökat explosionsartat de senaste åren. ICA-gruppen har till exempel uppgett att deras försäljning av smaksatta dadlar ökade med 50 procent mellan 2023 och 2024.

Dadlar anses överlag vara nyttigare än vanligt godis – åtminstone så länge de inte innehåller insekter och mögel.

Foto: Luis Aguila

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen