Livsmedelsverket: Så ofta bör du äta kött

2026 05 18

Ät gärna kött, framhåller Livsmedelsverket.

Men inte så mycket.

Myndigheten menar att det finns en viss mängd kött som går bra att äta varje vecka, men det är enligt Livsmedelsverket bäst att inte överstiga den mängden.

Kött ger bra näring, men att äta mer än vad som rekommenderas är inte bra för hälsan, menas det.

Så ofta bör du äta

Livsmedelsverket bedömer att man inte bör äta mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd.

Det motsvarar 400–500 gram rått kött.

Och bara en liten del av det bör enligt myndigheten vara chark.

Två till tre gånger i veckan

Enligt Livsmedelsverket motsvarar dessa 350 gram rött kött i veckan två till tre köttmåltider.

– Två till tre köttmåltider i veckan blir runt 350 gram tillagat kött. Istället för kött kan du variera med ägg, fisk eller vegetariskt, framhåller myndigheten.

– Eller ät kött lite oftare, men i mindre mängd. Testa att dryga ut köttfärssåsen eller köttgrytan med krossade tomater, rivna morötter, bönor eller linser.

Läs mer: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Behövs inte så mycket

Kött bidrar med järn, protein och annan viktig näring.

Men Livsmedelsverket menar att många inte behöver äta så mycket kött som de gör idag.

– Tvärtom är det bra för hälsan att dra ner på köttet, särskilt på charkprodukter som korv, skinka och bacon.

“Minskar risken”

Genom att äta mindre rött kött och chark minskar risken för cancer i tjock- och ändtarmen.

Evidensen för att oprocessat rött kött ökar risken för tjock- och ändtarmscancer bedöms enligt myndigheten vara “stark och risken är linjär”.

– Modelleringar visar att en konsumtion på 350 gram i stället för 500 gram per vecka skulle innebära 3 500 färre cancerfall och 14 900 färre hjärt- och kärlsjukdomsfall samt knappt 1 600 färre dödsfall i kranskärlssjukdom, tjock- och ändtarmscancer, stroke och typ 2-diabetes i Sverige.

Läs mer: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: J. Leung

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen