Livsmedelsverket: Så bör du äta som 65-plussare

2026 05 22

Vissa saker blir allt viktigare att hålla koll på ju högre upp i åldern man kommer.

En av dessa saker är kosten.

Det är som bekant alltid viktigt att få i sig tillräckligt med protein och vitaminer, men i synnerhet när man kommer upp i åldern.

Livsmedelsverket understryker också att det kan vara bra att fokusera på olika typer av mat beroende på hur aptiten är.

Så bör du äta

65-åringen med god aptit uppmanas att äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fullkorn, men mindre med rött kött, socker och salt – “precis som vanligt”.

Men om aptiten minskar och man går ner i vikt kan det vara dags för förändring.

– Om din aptit minskar är det bra om varje måltid innehåller protein, även mellanmålen, framhåller myndigheten.

– Protein finns i ägg, fågel, fisk, bönor, nötter, mjölk, yoghurt, ost, kvarg, kött eller växtbaserade motsvarigheter.

Är viktigare

65-plussare behöver enligt Livsmedelsverket mer protein än yngre.

Någonting annat som behövs är D-vitamin – som stärker skelettet.

Är du över 75 år behöver du få i dig mer D-vitamin, eftersom hudens förmåga att omvandla solsken till D-vitamin minskar med åren.

Därför rekommenderas alla som fyllt 75 att ta tillskott med 20 mikrogram D-vitamin varje dag.

Läs mer: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Håll koll

Eftersom viktnedgång sker gradvis kan den vara svår att märka.

Det är därför bra att väga sig regelbundet för att tidigt upptäcka om vikten förändras.

– Det är också bra att hålla koll på kläderna – om blusen eller byxlinningen börjar kännas för vid, eller om klockan eller ringarna sitter lösare, meddelar Livsmedelsverket.

– Viktnedgång kan vara ett tecken på sjukdom, så konsultera din läkare om du börjar gå ner i vikt.

Livsmedelsverkets tips

Här är några av myndighetens tips för att få i sig mer protein i vardagen:

- Se till att alla mål, även mellanmålen, innehåller protein som till exempel nötter, bönor, ägg, fågel, fisk, kött eller mejeriprodukter.

- Byt ut en del av grönsakerna på tallriken mot bönor, ärter eller linser.

- Koka gröten på mjölk eller havredryck i stället för vatten.

Läs mer: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: S. Moghadam Khamseh

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen